Aftonbladet – 25 november 1841, sida 3

(Sc år 1838 hemtade Frankrike ensamt för 2 milliener frames machin-spunnet lingarn frår England. Medan England sålunda utvecklat den nya in: dustrigrenen, hade Frankrike stått stilla, elle rättare gått tillbaka; ty det lif Girard sökt väeka i linspinningen hade småningom aftynat til jden grad, att England förlade garnet för Fran: jska linneväfverierna. Då vaknade ändtligen de Franska industriidkarne och började sin reform med — ett häftigt skrik öfver England och der s. k. fria införseln af Engelskt lingarn. De var denna tillåtelse, påstod man, som ruinera! linspinningen i Frankrike. Man gjorde en rörande målning af det elånde, som träffst allmoIgen i vissa departemanger, der linspinningen utgjorde en husslöjd, och man försäkrade att om regeringen ej förböd Engelskt lingarns införsel, frannes ingen annanutväg, än att underhåila gämnde allmoge på statens bekostmad. Linneväfvarne såge saken icke alldeles från samma sida. De annärkte, att det var första uppkomsten af mackin-linspinnerier, som gifvit en stöt åt husslöjden och att sedan allmänheten en gång fått smak på dem bältre varan, fanns ingen annan utväg för linneväfveriernas uppehållande, än införseln af Enogelskt lingarn, förutan hvilken hela den med linförädlingen sysselsatta industrigren skulle helt och hållet gå under. Regerinjgen, ehuru symbart brydd af det skrik prohibitisterne upphäfde, gjorde likväl ingen ändring i tullbestämmelserne, sannolikt af det närmast till hands liggande skälet, att ett förbud mot Engelskt garn skulle ruinera Franska linneväfverierma. Måhända insåg äfven regeringen, att om Franska industriidkarne blifvit efter de Engelska i machinlinspånad, var detta deras eget fel, ech att om de semnat ifrån sina första fördelar, då England, ännu icke var beredt till någon medtäflan, skulle de insemna ännu djupare, i det ögonblick regeringen helt och hållet befriade dem från allt älventyr af en Engelsk konkurrens. Då vidtogo åtskilliga Franska industriidkare en annan utväg: de började sjelfva anlägga machinlinspinnerier efter den i England förbättrade konstruktionen. Som staten ieke bestod dem något avslag att förstöra med fruktlösa experimenter, nödgades de välja den genare vägen att förskaffa sig machinerier från England. Förbudet i detta land mot machiners utförsel lade väl stora hinder i väger, men 4833 lyckades det likväl Hrr Feray från Essone och Secrive från Lille att förskaffa sig Engelska spinnimachiner, på det sättet, att delarne serskildt utfördes från flera haranar, hvilket naturligtvis förorsakade betydlig kostnad. Ett enda beslag medförde en kostnad al 80 procent å varans värde, ech vid en införskrifming af en dylik machin för Hr Vaysens räkning utgjerde omskostnaderne 4530 precent af inköpspriset. Sedan man en gång kommit i besittning af de förbättrade machiaerne, började man snart eftergöra dem. Bland, dem sem egnade sig bärit, anses fabrikshuset Decoster et komp. i Paris intaga första rummet. Det har redan lemmat machinerier med allt tillbehör för 20 spinnerier med tillsammans 27,480 spel, och är i stånd att hvarje dag lefverera en machin med 420 spel Linspinneriernas antal tillteg med sådan hastighet, att man nu räknar trettiofem sådane, med 1000 till 6300 spel hvardera. Flera mekaniska fabriker egna sig helt och hållet åt tillverkninrsen af de för spinnerierne nödiga machiner och en machin för tillverkning af linkardorae, uppfunnen af Hr Anger, anses för den förnämsta i sitt slag. Det behöfver ej sägas, att hela denna verksamhet uteblfvit, om regeringen lyssnat till de anatiske prehibitisternas önskningar, och genom ett införselsförbud mot lingarn satt väfverierna ir verksamhet. Sedan ofvannäranda, genom insigtsfulle och drifige mäns nit, tillvägabragta förändring inträffat, Ör man prohibitisterne; ej.mer skria öfver busslöjlens förfall i vissa departemanger. Detta är imedlertid nu mer än någensin förhand, emedan uinspinning för hand icke kan täfla med den som ker med machin; men, alldeles såsom våra Svenka prohibitister, begagnade de Franska alimesens fördelar endast till ett förkläde för sina enkilda, och öfvergifva nu sina allierade alldeles å som våra Svenska i dylika fall gjort och än Jana AL AÄATA AL