Aftonbladet – 18 november 1841, sida 3

I tvenne, med kökem förbundna flyglar äre en mängd qvinnor oupphörligt sysselsatta med förberedninger af de serskilda rätterna, hvilkas antal uppgår till 80. En oerhörd mängd af gula och hvita rötter amrättas; denna, hos ess föga aktade rätt räknas nämligen till läckerbeter i Ostindien, af det, i gastromomien efgörande skäl, att dem är em ra:itel, emedan besagde rotväxt der ej fortkommer. Serskildt förtjenar äften nämnas det stora användandet af fåroch exkött som, sorgfälligt befriadt från ben och brosk, i portiener från 8 till 6 skålpuad, stekes framför stora glödbraser, på en tallös mängd, i ständig rörelse varande stekspett af egen koenstruktion. En eerhörd qvantitet buljormg i fast form, eller så kallad buillon de poche, beredes äfven under namn af beef-t-a. Om sterheter af detta etablissomang kan man döma deraf, att 50 bleckslagare, med 460 lärlingar, hafva tillräcklig sysselsättning i 40 serskilda verkstäder, blott raed förfardigande af de, till inläggningen nödiga bleckburkar. Dessa äre i allmänhet runda, från en tebaksdosas tll en hattkulls sterlek; endast de, som äro bestämda till färsk sill, hafva form af ett tråg. När burkarre äro fyllda, tillödas de lufttätt, lackeras, förses med etiketter, upplagras i källare, liksom vinbuteljer, och packas slutligen, för afsändning, i fat. Genom ged vara ech målttliga priser har afsättningen så tilltagit, att 800 till 4000 dosor, som dagligen fyllas, aldrig lemnat något större lager vid fabriken. Såsom ett bidrag till kemfert för svenska sjöfelket, skulle inrättningen af dylika fabriker här ilandet blifva så mycket nyttigare, som det är en bekant sak, att tillredningen inom lamdet af kött för sjöprovision, sällan är god, och att dessutom våra köttsorter genem insaltning, rökning ech torkning förlora mera, än de saftigare och fetare från sydligare länder. — VFAKRESNINGAR AF JERN. Sådane hafva ofta blifvit föreslagna och äfven någor gång utförda. 1. ex. å det allmänt bekanta marmerpalaset i St. Petersburg. Imedlertid har kestreaden och tyngden allthittills hindrat deras allmänna anvärdande. Ett tejserligt aregerirgs-byggnadsråds i Triest, hr Morell, har imedlertid för sådane tak föreslagit en kenstruktion, hvilken, så vidt oss är bekant, ej förr varit i fråga. Han föreslår rämligen, att, i stället för stående takstolar af smidda eller gjutaa jernstänger, använda ett nät af jerntråd, hvilket, liksom ett tälttak, utspännes öfver byggnaden och täckes med tegel eller metallplåtar. Då detta förslag ännu icke blifvit af uppfinnarerm uppfördt. torde af detaljerna ej mer behöfva anföras, än att bam föreslår, det nätet må utspärras öfver de till takspetsen uppdragna gaflarne, och emellan dem, samt hvar behof eljest göres, medelst jerapelara eller uppdragna murar stödjas. — En person vid namn Heiarich Jacobs i Amsterdam har till de nu församlade generalstaterna utbjudit en hemlighet, atl på 14 dager komma ti! Ostizxdien. Han har anmält, att ham samma dag den nu regerande konungen besteg thromen hembjudit sin hemlighet till regeringen, men icke annu fått något svar, hvarföre ban vändt sig direkt till kammaren, innan han åt fremmande regeringar vill utbjuda den. Hans: ansökan har bliivit remitterad till böneskrifts-kommissionena.