Aftonbladet – 17 november 1841, sida 2

för någon svensk slöjdidkare kan vara obekant, att, om under dessa tider inhemska slöjderna icke, i mistning af allt skydd, blifvit bragta till undergång, de derför exdast hafva E. K. M. att tacka. För E. K. M:s hjerta, som icke hyser någon annan åtrå, än fäderneslandets välgång, och att folket skall förstå detta E. K. M:ts landsfaderliga sträfvande, måtte det vara ijuft, at: hafva erfarit, huru folkets representanter, nu äfven instämmande uti de grundsatser, om hvilka hela E. K. M:ts Recsering bär viltne, och hvilka svenska slöjdfliten förskyllar sitt upprätthållande, sjelfva önska och al E. K. M. i underdånighet begära ett kraftigt hägn åt inhemska näringarna, samt tullagarnes verkställighet, på ett sätt, som gör detta hägn till en sanning. Denna förändring i allmässa Meningen är em lysande rättvisa åt E. K. M:ts förutseende vishet ech statskloka omtanka för landets väl. Må det ock vara Deputerade :tillåtet, att härvid i djupaste underdånighet tillägga uttrycket af den förhoppning, att de grundsatser, som geaom de högsta statsmakternas endrägtiga öfvertygelse nu synas stadgade, hädanefter icke måtte misskänras eller å nyo rubbas. Då kan industriidkaren här, såsom i andra länder, tryggt förlita sig på beståndet af de lagar, på hvilka hans tillvaro beror; förutan hvilken trygghet svårligen med rättvisa af-honom kan fordras, att han åt sina företag skall gifva all möjlig utsträckning, att han skall äfventyra alla de uppoffringar, som äro mnödvändiga, för att följa kenstflitens ständiga framsteg, och ändtligen att kam, med tillämpning af menniskosnillets uppfinningar, skall öppna nya, hittills oförsökta, utaf landets produktion påkallade förädlingsyrken. Fabriksoch Manufaktursecieteternas Deputerade utbedja sig underdånigst för sina hufvudmän och sig, att fortfarande få vara i E. K. M:ts nådiga hägn och beskydd inneslutne. H. M. Konungens svar: M. H. Då J, den 9 sistlidne Septembar, anhöllen om min bemedling för inkemska industriens upprätthållanda och skydd, svarade Jag Eder att: bvarje samhälles förnämsta pligt är, att åt sina medplemmar bereda utvägar till arbete för deras bergning. Jag har sedermera haft dem tillfredsställelsen att öfvertyga Mig, det Rikets Ständer, i detta afseende, lifvats, lika med Mig, af denna hufvudgrundsats för samhällsordning och Folkets välstånd. Likstämmighet i åsigtoer emellan de båda Statsmakterna är en borgen för Nationens lycka ech oberoende, samt föranleder en öfverensstämmelse i åtgärder, som alltid länder till allmänt väl. Vår jordmåns uister kräfva en oafbruten omsorg. Lardtmanna-rmäringen går hand i kamad med slöjdefiten — på dessa båda renar hrvilar Statens bästa. Understödt af deras gemensamma täflan, skyddadt af de tvenne Statsmakterna, tryggadt genom ettlagligt finans system, äger Sverige, i sina närvarande tillgångar, lätthsten all sammanjemka producentens och konsumentens fördel. Tacksamketen är redliga hjertans minne, och den enda belöning, som Min ärelystnad eftersträfvat. De uttryck deraf, hvilka J nu så öppet och sjelfmant till Mig framburit, öka Min själsstyrka och göra Mig lycklig. . Jag försäkrar Eder, å nyo, Mine Herrar, om Mitt fortfarande beskydd, och om all Min Kungliga välvilja. Af Fabriksarbetarnes deputation, den 14 innevarande månad: w St. A. K. Den Nådiga välvilja och faderliga huldhet, kvarmed Eders Kengl. Maj:t täcktes upptaga ech besvara våra enkla och okorstlade yttranden, då vi, ä Hufvudstadens samtlige Fabriksarbetares vägnar, hade Nåden att till Eders Kongl. Maj:t för någor tid sedan framföra deras gemensamma underdåniga bön, det Eders Kongl. Maj:t vid Tulltaxans afgörande måtte Allernådigst behjerta de fattiga arbetarnes ställning, och fortfarande förumna åt inhemska arbatsfliten det hägn, som af Eders Kongl. Maj:t blifvit åt densamma allt hittintills bevaradt, skulle, sedan vi förnummit att Eders Kongl. Maj:t täckts höra vår bön, så mycket mera göra oss skyldige till otacksambet, i fall vi ej anhöllo att, för denna Nådiga bönhörelse, äfven få för Eders Kongl. Moj:t i underdånighet tolka Fabriksarbetarnes lika gemensamma, innerliga tacksägelse. Värdigas då, Eders Kongl. Maj:t, med samma faderliga huldhet och välvilja också upptaga denna oskrymtade tacksägelse! Den frambäres till Eders Kongl. Maj:t från en medborgareklacs uti en ringa och obemärkt samhällsställning, men den kommer ifrån Svenska hjertan, i hvilka otack icke bor, ifrån bjertan, hvilka aldrig kumna glömma hvad de äro Eders Kongl. Maj:t, såsom Svenska slöjdflitens räddare och uppråtthållare, skyldige, och som städse skola bevara och välsigna minnet af den gode Konungen, som var de fattiges stöd, välgörare och fader. Hufvudstadens fabriksarbetare utbedja sig i djupasto underdånigbet att fortfarande få vara uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga hägn och beskydd innmeslutne. — ES ye (I ooo NN ch 4 .CR duo am