Aftonbladet – 17 november 1841, sida 1

all terräng är förlorad och hon endast kan kämpa med de vapen, som fiendea lemnat henne, likväl icke misströstande, utan seg och oböjlig, vandrande den lagliga vägen. Kabine:tet visserligen till det yttre skenet segrare — ty i stället för grundlagen al 41833 står landsförfattningen erkänd och skyddad af alla domstolar och autoriteter; men de tro icke sjelfve på denna seger, utan skåda med ängslan på det närvarande, med hemlig ångest oeh farhåga mot det tillkommande. — — Vi vilje icke afgöra, hvilkstdera som ger mesta mod och förtröstan: hoppet på det tillkommande, eller besittning för det närvarande förenad med fruktan för framtiden. Låtom 03s stanna vid betraktandet af det närvarande. Kabinettet är slaget med sina egna vapen, i sitt eget läger. En ständerförsamling, sem blifvit sammankallad efter landsförfattningen år 4841, har förklarat sig in kompetent. Kabinettet har sett sig föranlåtet till det bittills i konstitutionella staters historia oerhörda och isiit slag alldeles egna steget, att förklara majoriteten i andra Kammaren oförmögen till sina pligters uppfyllande, 42 deputerade såsom förförare, 32 såsom föriedda, utan egen insigt och eget omdöme. Korrespondenter i allmänna tidningar hafva, under loppet af flere månader, utgjutit den ena smädelsen efter den andre emot andra Kammarens majoritet. Den kungliga proklamationen af den 44 Juli är spridd i hela landet, från hus till bus, ech prester, essbetsmän och byföresiåndare anbefallde att lägga dess inrehåll på folkets hjertan. Man har gått ännu längre. Ett reskript har blifvit utfärdadt till alla embetsverk, och embetsmännen ålagde att icke blott på det sorgfälligaste vaka öfver de förestående valen, utan äfven af alla krafter arbeta på att icke någon af de för oförmögne förklarade åter måtte blifva vald till deputerad. Mycket erinrar ovilkorligen om tiden ifrån 4893 till 1813: såsom polisens utvidgade verksamhet, hvilken öfverallt. sjelfständigt ingriper på domstolarnes gebit, förföljelser och förtryck emot de personer, som tillhöra oppositionen. I Stade har man icke blott tagit polisens handhafvande frår borgmästaren, utan till och med beröfvat staden all polis. I Hameln hafva magistratspersonerna förlorat indrägtiga bitjenster, t. ex. uppbördsmänsbefattningar. Kapten Böse släpas från den ena polisundersökningen till den andra. Den mest vältalige bland deputerade i den sista ständerförsamlinger, Assessor Wedekind, har från det blomstrande Ostfrisland hlifvit transporterad till en al de magraste orter i landet. På hvad sätt man förfar emot magistraten 1 hufvudstaden, är bekant., BELGIEN. Förhören med de i anledning af sammans värjningar arresterade fortsattes eafbrutet i Brässel Fiere af dem hade blifvit satte i frihet, bland andra en son af general van der Smissen, ech hela antälet af dem, emot hvilka starka misstankar förekommo, utgjorde blott 5 å 8 persener. Trenne fruntimmer, som blifvit arresterade vid Holländska gränsen, hade blifvit försatta i frihet. MH NEDERLANDERNA. General-staternes andra Kammare har, med 39 röster emet 6, antagit budgeten för utrikesdepariementet, hvarvid den npye tjenstförrättandå utrikes-ministera fick tillfälle förklara, att regeringen på det högsta ogillade det dåraktiga försöket till lugnets störande i Belgien. Det faller al sig sjelf, att en minister icke kan yttra sig annorlunda; men får man tra hvad som berättas om yttranden, dem Konung Wilhelm II nyligen haft vid sitt besök i Luxemburg, så skulle man deraf kunna sluta, att försöket i Belgien icke kommit det Nederländska kabinettet så alldeles oväntadt före, som det nu vill låta påskina. Konungen skulle nemligen hafva sagt, att skilsmessan emellan Nederland ech Belgien endast vore temporär, och ej kunde räcka länge. Det ligger väl också i sakers natur, att, om icke folket i Naderländerne, åtminstone regenten, måste önska en restauration i Belgien. SYDAMERIKA. Staden Carthagena fortfor ännu den 7 Sept., att vara blockerad af insuvgenterne, under gsene