Aftonbladet – 13 november 1841, sida 3

— En god ursäkt, på min ära! ... Men vet du, att du ibland skrämmer mig med din milda, lismande ton? ... Och apropos af det, vet du äfven, jag är ofta rädd, att du nekar att betala mig din förbindelse på hundratusen ecus... när du en gång kommer i besittning af den förnämas egodelar? ... Du är omyndig, och du kan, på sådan grund, dra dig undan. — Kan du väl tänka sådant, Peter? — Visst tänker jag det. Men jag hadeingern utväg alt tvinga dig på annat sätt; och sedan när allt kommer omkring, så är du son af er hederlig karl, som jag böll af, då jag sjelf val en hederlig karl ... Om jag också funne, at! du dref otacksamheten nog långt, att neka til dina löften, skulle jag trösta mig, då jag tänkte på, att jag gjort allt hvad jag kunnat för dir fars minne; hör du det, djefvulska menniska? — Djefvulska menniska? sade Herrman och ryckte på axlarna. I hvad fall är jag djefvulsk!? Ar det milt fel, att menniskan tvingat sig på mig? Har hon icke på allt möjligt sätt gifvit mig vinkar? förstås på dygdigt maner, jag gör henne med nöje denna rättvisa; hennes vinkar voro utan tvifvel föranledda af en skickligt beräknad, förbehållsamhet å min sida... Nå väll Det var ju, som det borde vara ... och affären var för betydande (fyra millioners förmögenhet, utom hvad tanten eger), att jag ej skulle spela fint spel, som man säger ... Nu berättigar lagen bertiginnan att tillbjuda mig sin hand och sin! förmögenhet... som jag tar emot i all tukt och ära ... för fan! jag tar emot det a! allt mitt hjerta! Oeb hvad är det för ondt deri! År det min förbindelse med Juliette, som n förebrår mig, herr Herbin?... Nå väll Om jag också gaf en tusen louisdorer om året åt denna söta flicka, som skall förljufva mitt äkta stånd liksom hon förljufvat mitt ungkarlslif, hvad vore för ondt deri? Ser man icke sådant alla dagar! Bara man gör det med förstånd, i tysthet .. en hustru, som förstår att lefva... och jag an svarar för, att fru Herrman Forster skall först: att lefva ... jag skall nog lära henne, jag; er