Aftonbladet – 13 november 1841, sida 2

— Ni, hertigen? sade Herrman oroligt, samtyeker kan att skiljas? — Hertigen är en backhare! utropade Pete Herbin med ett greft skratt. : — Hvad var det jag sade? att de der rättegångshandlingarne skulle blifva oss till stor nytta. ... Hvarföre envisades du att ej komma fram med dessa bardlingar förr än i denna förtviflade stund? sade Herrmanr. För att förmå dig att betjena dig deraf, behöfdes brefvet från hertiginnan, hvari hon hotade att komma för att dö med mig; och du vet sjelf, om jag hade lust att dö, Jag: — Du hade icke mera lust dertill än jag, det vet jag nog; mer hvad handlingarne angår, så borde jag väl draga något i betänkande att betjena mig deraf ... Hör på, du har lofvat mig en hede:lig pension om saken lyckas ... Godt; men ex: man i den skurken Braccianos kläder är alltid em högst farlig person; förr eller sednare bedrar han en! Och ändå var det ett kritiskt ögonbliek; du ville icke sjunga din stämma i dödsduetten, som din sköna föreslog; ett afgörande steg måste således tagas, och jag tog det ... Nå, säg: hvarifrån kommer du? — Från hertigens hotell; sedan du gått, tänkte jag På innehållet af hertiginnans bref; det förede mig ganska tvetydigt... De orden: Ni skall ej dö ensam syntes mig ej nog klara. Jag fruktade att hor kunde i sin förtviflan få den fantasien komrea att dö med mig något för tidigt .-och att hon kunde begifva sig hemifrån innan rättegångsakten gjort sin verkan på hennes man .--: derföre skref jag några ord i hast och bad henne vänta tills i morgen. Jeg skyndade till hotellet, för att få biljetten i hennes händer; men det var för sent. Förgäfves bultade jag på ... ingen öppnade, och jag kom tillbaka med oförrättadt ärende. — Åh, bahl sade Peter Herbin; icke är det att befara, att din sköna kunde begå ett dylikt strec:; hon är en af de der tillgjorda dockorna, en skendygd; sådana vilja gerna smaka på den förbjudna frukten, och ändå anses som sedesamma hustrur; de vore färdiga att gifta sig med