Aftonbladet – 13 november 1841, sida 2

(Insändt.) TEATERNS FRIHET ERKÄND. De ä mina hästar för vagnen å min hösäck ska ligga bakpå! Ta mej fan ska ban icke så! sade en bonde, som vid Kungsskjutsen bundit sin hösäck j bakpå en af de Kongl. vagnarna. Alla ) betjeningens föreställningar voro fruktlösa; sjelfva en nedlåtande kammarherres uppmaningar uträttade ingenting. Då kom länsmannen, gaf den envise ett psr örfilar och ropade: Vill du straxt ta bort säcken, din svinhund! j — Ja, det trer jas, svarade bonden, när länsman så där talar förnuft me j mej, då ger ja me mej på stund! GAMMAL HISTORIA. Så är då den stora statsfrågan ändtligen afsjord och teaterns frihet erkänd! Denna fråga, sem sysselsatt tre riksdagar, som tidningarna i så många år ventilerat, för hvars undvikande man arbetat mer än för tio representationsförslag och lika många civiloch kriminallagar. För dem bar man, så vidt det är bekant, icke lagt tu strån i kors; för att undvika teaterns frihet deremot, d. v. s. för att i det längsta upprättkilla den Kongl. teatern, har Statsrådet sammanträdt i flerfaldiga kommitteer, tjocka betän