Aftonbladet – 13 november 1841, sida 2

STOCKHOLM den 13 Nov. — Efter några de mildaste och vackraste höstdagar, som man någonsin kunnat önska sig nära medlet af November månad, så att det ännu arbetades i trädgårdarna, inträdde med natten till sistlidne gårdag på en gång en fullständig vinter. Den börjades med en stark nordanblåst i Ousdags e. m., på hvilken i Thorsdags följde frost och på eftermiddagen en nigot mildare temperatur med snöfall. Detta ökade sig och fortfor hela natten, så all det sedan i går morgon nu är kowplett slädföre. Om de vestliga och nordliga vindarne få fortfara ännu några dagar, så är det kanhända hopp, att jorden kan få nagon käle igenom snöskorpan tillräcklig för rågbrodden; men kommer dessförinnan mera snö med mild väderlek, så ser det illa ut. Spannemilen fortfar också ännu alt stiga på Börsen, och det beriättas, ati god rig i går blifvit betald på platser med ända tll 20 Rdr. — Nu för tiden, och i synnerhet alltsedan det infiytelseegande partiets organer sjelfve förkurnat, att hela ställningen på samhällets höjder är att betrakta endast såsom ett öfvergångstillstånd, är man van att åse det mesta som göres och låtes af vår Styrelse med ett visst väntans tålamod. Detta oaktadt, har den händelse, som nyligen tilldragit sig med landsköfdingeplatsen i Carlstad genom Hr hofmarskalken Hammarbjelms kastiga endtledigande, väckt ett visst uppseende, Detta förorsakas icke egentligen af den sjuklighet, som Hr Hammarkjelm iråkat och sem försanledt honom att hos Hofrätten begära biträden till sina enskilda affärers skötande; ty ett sådant missöde kan inträffa med hvem som helst, och förtjenar alltid deltagande, hvilket så mycket mera bör skänkas jåt en person, hvilken enskild: alltid varit högnar, såsom en ganska hederlig och välviljande man, alla politiska tänkesätt oafsedda. : Men deremot kan det i vår tanka skäligen janmärkas mot systemets och rådgifvarne, att ide till styresman för ett helt län utsågo eller accepterade en person, som redan, då han emot108 detta förordnande, synbarligen var en svag gubbe och på retur hvad både själsoch kroppskrafter beträffade. Lägger man nu härtill de serskilda omständigheter, hvilka berättades utgöra egen! liga anledningen till denna utnämning så är saken ännu kuriösare. Det säges nemliger allmänt, att en öfverenskommelse blifvit träffad emellan förre Landshöfdingen, nu varande Statsrådet Hr af Wingård, och Hr Hammarhjelm att den sednare skulle afstå halfva lönen i sex år, och att det var för beredandet af en sådar ersättning åt Hr af Wingård, som Hr Hammarhjelm antogs. Det var således konsiderationer för ett pekuniärt arrangement, som här stod : främsta rummet, och statens behof af en kraft. full styresman i det andra. Imedlertid uppstå nu, genom den inträffede ledigheten, den frågan buruvida några lika lydande löneafdrag kunn; sätlas i fråga såsom vilkor äfven för den bli. vande efterträdaren, ehuru det af Ständerna gifns anslaget till ackordsersättningar lemnar tillfälle jemväl för Hr af Wingård att få andelen i sit ackord ersatt. Ännu hafve vi ej hört mera spe cielt, hvilka äro kandidater till platsen. De tros imedlertid, att Hr af Wingård sjelf intres serar sig för Landssekreteraren i länet, Hr Lag man Oldeviz.