Aftonbladet – 13 november 1841, sida 1

UTRIKES. FRANKRIKE. Spanska sändebudet Hr Olezaga skall, så snart ban erfor ODonnells ankomst till Paris, hafva begifvit sig till Hr Guizet och ferdrat, att generalen måtte förvisas från hufvudstaden, så länge Maria Christina vistades der. Hans begäran skall äfven ha bifallits ech ODonnell blifvit antydd, att begilva sig till departementet du Nord. Pärskammaren hade på obestämd tid uppskjutit debatterna i Quenissets rättegång. J. des Dehats förklarar sig nu autoriserad att tillkännagifva, det amklagelseakten skall komma att uppläsas mellan den 40 och 418 dennes oci: debatterna börjas inom slutet af månaden. Flottans afväpning har redan börjat derigenom, att alla de matroser, som räkna 4 tjenstår, och några dagar sednare äfven de som tjenat tre och ett halft, fått sex månaders permission med tillåtelse att under tiden taga koffarditjenst. Rhånes och Saones öfversvämningar hafva lyckligtvis ieke varit så farliga, som man fruktade, och floderna ha redan till det mesta sjunkit tillbaka inom sina vanliga bräddar. STORBRITANNIEN. I London bölls nyligen en offentlig sammankomst, för att bringa i gång en subscription för fattiga, brödlösa arbetare i Paisley, i Skottland. Sjelfva Torybladen kunna icke undgå att erkänna, att fabriksväsendet befinner sig i stort trångmål. Spanmålspriserna hade sedan 44 dagar varit i jemut stigande, oeh ökade ännu mera bekymren för vintern. I Manchester hade en församling af 2,060 kartister beslutit att göra gemensam sak med dem, som arbeta för spanmålslagarnes upphäfvande, oaktadt en af deras hufvudmän, den bekante Vincent sökte motverka det. (Kartisterne hafva annars aldrig gått in på andra resolutioner vid sina sammankomster, än att yrka antagandet af felkets karta.s) Denna kartisternas förening med sällskapen emot spanmålslagarna är högst vigtig. — Hvad som ännu mera — heter det i ett bref från London — måste förskräcka aristokratien, är den omständigheten att sedan ett par dagar på flere ställen i landet eldsvådor, af hvilka flere uppenbarligen varit mordbrand, förstört sädesoch höstackar, lador stallar och farmers-hus. Detta påminner om det förskräckliga året 1830, då så många mordbrandsanläggningar ägde rum. — Många konservative börja nu betvifla visheten af, att uppskjuta vidtagandet af anstalter emot nöden öfver vintern. Man tror att om kommitåer blifvit,nedsatta, vittnen afhörda, och på detta sätt anstalter vidtagna att göra någonting, så skulle folket hafva gifvit sig till tåls ett par månader, och kabinettet imedlertid fått tillfälle att bringa sina planer till mognad. Så mycket är säkert, att ju längre Peel dröjer och insveper sig i em hemlighetsfull tystnad, desto mer växer otåligheten, och under det en del helt och hållet förtviflar om hjelp, hyser en annan del alltjemt stigande förkoppringar, hvilka nödvändigt måste blifva ouppfyllda. BELGIEN. Tidens korthet medgaf icke i går, att meddela någet utförligare om händelserna i Biässel. Vi återkomma nu dertill. Öfver ursprunget till den komploti, — skri!ves från nyssvämnde hufvudstad d. 4 dennes — som sätter alla autoriteter i rörelsee, råder hittills endast gissningar; vi måste likväl säga, att det från början utbredda ryktet, att den hade till ändamål återställande al Wilhelm H:s regering i Belgien, med hvarje ögonblick vinner all mer och mer sannolikhet. — Brigad-generalen Lechbarlier, fordom major vid borgar-garget, ble! i går afton arresterad i samma ögonblick, då hax hitkom på jernvägen från Gent, och affördes tiil färgelset Petits Carmes. Ännu samma alion fö retegs förhör med honom. — Det försäkras, att yttarligare följande personer blifvit arresterade: van Lactem, general Leeharliers adjutant; Per rier, f. d. officer vid de frivilliga; Perin, skraddare; Crispiels arbetare, och fröken Pareot Nya arresteringsordres utfärdas ailtjemnt. — Förliden natt företegos åter husvisitationer, hvilks iedde till upptäekt af vigtiga papper och krigs