Aftonbladet – 11 november 1841, sida 2

medborgare? ... Jag hörde dig i fordna dagar, hertig, då du var allmän åklagare vid revolutionstribunalet i Dijon, dua och säga medborgare åt gamh styrelsens högmössor; det är välsannt, att deras mössor då just icke tjente dem till stort, efter du gjorde dem ett hufvud kortare. — Min herrel Det är icke fråga om hvad jag gjort eller bör göra i dessa förskräckelsens tider, men väl om hvad som fört er till mig på en så oämplig timma. s — Du har rätt, medborgare ... Ännu en gång: känner du igen mig? oo: Ert namn och ert ansigte äro mig ej obekanta; så mycket jag vill minnas, hade jag i Dijon under revolutionen något alt göra med d:g;: men de räckte ej länge. oo — Just det ... just det ... du är på spåret, medborgare, och . för att få dig ännu bättre på: rätta vägen, så vill jag säga dig, att jag var en! månad, icke mer ..j oo — Notarie vid revotutions-tribunalet! utropade hertigen. Nu mins jag det. I — För fan, medborgare, du har ett trögt minne, som det tycks. Men är det allt hvad du kom:mer ibåg? to — Det är allt ... Om det ges andra saker, :så ha de undfallit mig, sade hertigen, i det han tycktes rådfråga sitt minne. — År det sant, medborgare? — Som jag säger. KOREA — Du mins då icke en vid namn Jakob Brioet 1. som du lät döma till döden, och som du öffverröstade väl tjuge gånger, i stället att låta hojaom försvara sig. . Him Nej, min herre, det minnes jag icke. å — Du gör rätt ... Det är bäst, då man kan glömma sina brott. — Ea dom, huru sträng som helst, bir aldrig åett brott, min herre. — Jakob Briot dömdes ej ... han hlef mördad! utropade Peter Herbin, hvars ansigte i en