Aftonbladet – 11 november 1841, sida 1

Be derkzörande emhetsmyndigketer, att i alla de delara riket, der tillfälle till tångtägt äger rum, och en reg lering af bekofvet påkallas, söka tillvägabringa vän liga öfverenskommelser, hvarigenem, utan inskränk nireg i någens lagliga rätt, möjligheten ast få be gagna ifrågavarande för jordbrukets framging nyttig: produkt kunde beredas äfven för 0 jordegare, hvil kis hemmans områden icke sträcka sig will hafs stranden.p Rikets Ständers wndersåniga skrifvelse i fråga om bekof att öfverse och granska författringarna angåense Myatoch Kontreliverken Nödvändigheten af en noggrannare kontroil på förvaltmagen af dessa verk, sedan densamma blifvit ryckt ifrån Bergskoilegii inseesde och ställd under Statskonterets, med dylika ämnen mindre bekanrta styrelse, eller rättare lemnad till öfverdirektörens vid Myntoch Kontrollverker egemmäktighet, har icke endast i delia och andra tidningsblad fullständigt blifvit ådagalagd, utan äfven genom flerabanda vedermälen blifvit bevisad, så att vi ieke torde behöfva meddela några andra skäl till Rikets Ständers beslut, än de som innehållas i den korta skrifvelser; hvilken är af följande inrehåll: Hos Rikets Ständer har i betraktarde förekommit, huruledes, då Myntoch Kontrollverken, hvyilka tillförne lydt under Bergskollegii öfverstyrelse, blifvit, likmätigt E. K. M:s nådisa Bref af den 40 Augusti 1838, förflyttade under Statskontorets inseende, öfverdirektören för berörde verk lixväliemnats dispositionsrätt öfver verkens tillgångar; och som Rikets Ständer härvid funnit det vara ostridigt, att den, genom 1836 års Kengl. Reglemente, öfverdirektören vid Myntoch Kontrollverken medgifna oinskränktare dispositiensrätt, rörande verkens angelägenheter, icke är förevlig med envid förvaltningen af dylika ärenden erforderlig noggrannzere kontrel!l, samt Högstberörde nådiga reglemente gessutem i andra omständigheter synes böra undergå förändring; alltså få Rikets Ständer hos E. K. M. i underdånighet anhålla, att författningarne angående Myntoch Kentrol!lverken måtte i sin helket varda öfverzedde och granskade, samt ett förnyadt regleniente för desamma utfärdas. Rikets Ständers unrderdåniga skrifvelse, argående utfärdande af en byggnadsordning för kronohemmsen, som äro till boställen ät civilstalen anslagnra. Redan vid riksdagen 1834 begärde Rikets St., natt efter det den då under arbete varande förnyade militie-boställsoch husesyns-ordningen blifvit utfärdad, och i händelse föreskrifterna deruti, till större eller mindre del kuade pröfvas tliämplige, jomväl för andra boställen, samt ändringar i allmänna lagen af sådan anledning erfordras, Kongl. Maj:t täcktes derom ull dem aflåta nådig proposition.s Någon iigärd i anledning häraf å Regeringens sida har imedlertid icke iörmårkts; oeh Rikets Sänder nödgades så ledes nu äter vara betänktle på de förhållanden, som bärmed äga gemenskap. Sam, utem hvad allmänna lagen i 27 kap. Bygsningabalken för byggnad å kromsohemesan stadgar, annan föreskrift i afseende å lamdtstatens boställen icke finnes, än Kongl. Brefvet den 4 Fabr. 4699, som innehåller: at då någon viss karaktersbyggaad ej vore föreskrifsen, beror sidavt af hvarje bostälies besksffeshet och ikemmastal, samti att husen både till ranoch lagugård böra blifva ensenliger bättre än bondehus,, sarat då bedömandet af byggnadsskyldigheten å tandtstatens boställen således i betydiig mån beror på syneförrättaren; hvarförutan icke sällan inträffar, att genom ivdelningshafvarens oförmåga alt bostället bebygga, så att det kan af honom sjelf bebos, i efterträdaren får vidkänsas stor olägenhet af ökad byggnadsskyldighet, hafva Rikets Sänder tagit de bärom gjorda framställningar i öfvervägande, och hos Kongl. Maj:t anmält: SÅ:t då närmare bestämmelser saknas i afseende på storlekeuv och beskefferbeten af den åbyggnad, som å de till bostälien för civilstatens tjerstemän anslagna hemman bör finnas, åfvensem rörande bo: siållshafrarens årliga byggvadsoch upderhillsskylsigbet, men behofvet af stadganden i nyszberörde afseenden måste erkännas; Risejs Ständer nu iunderdånighet förnya deras önskan, det K. M. måtte väckas låta utarbeta och till vederbörarmdes efterrätselse bungöra en beställsoch byggnpedserdning för de at civilstaten anstarne boställshemman. MSS YSTNR SIE tO NEN OB NR TERRORN KE SAS ISO ITE NNK