Aftonbladet – 6 november 1841, sida 1

STOCKHOLM den 6 Nov. Södra snällposten har medfört tidningar frår Paris och Hamburg af en dags sednare datum än ordinarie postens i går. SPANIEN. Espartero har lemnat Madrid, för att begifvs sig till de norra provinserna och först till Vittoria. Ett bevis, huru han förlitar sig på sinnesstämningen i hufvudstaden, är, att han dragit alla trupper derifrån och låter hela garnisonstjenstgöringen bestridas af nationalgardet, i hvars vård han anbefaller de kungliga barnen. För honom finnes imedlertid ingenting mer att göra, ty hela uppresningen synes vara till ända och knappt någon enskild partigängare återstår att förfölja. Men om han litar på felket, tyckes han deremot icke lita på embetsmännen, hvilket inhemtas deraf, att både krigsoch inrikesministrarne aflåtit cirkulärer till civilguvernörerne i provinserna, hvari desse uppmanas, att insända förteckningar på de embetsmän, som anses icke hysa tillgifvenhet för de liberala institutionerna, för Isabella II:s throm och för Esparteros regentskap. Alla de, som icke inom 414 dagar infurmnit sig på sina poster, skola afsättas. Vid Burgos skall, som det säges, en armå af 80,0008 man sammandragas. Journal des Debats offentliggör nu korrespondensen mellan drottning Maria Christimas sekreterare och Hr Olozaga ; af densamma finner man, att den sistnämnde ganska riktigt återgifvit drottningens yttrande till honom, äfven om en och annan oerdställning deri skulle råkat blifva något olika de termer, hon begagnat. Sedan sekreteraren nämligen först anklagat honom för, att kafva förfalskat monarkinnars ord och ej nyttjat tillräckligt aktningsfulla uttryck, säges det i hans skiifvelse af den 94 Oktober, att drottningen hvarken tillställt eller framkallat de händelser, som å nyo bedröfvat det olyckliga fäderneslandet. Orsakerna dertill finner hon likväl i attentaterna i Barcelona och Valencia, i den nuvarande regeringenrs felaktiga ursprung, såsom frukt af September-revolutionen, i usurpatienen af den kungliga värdigheten, i det gränslöst olag-; liga och erättvisa i regeringens åtgärder, i kränkningarra af konventionen i Bergara ech de bas-! kiska provirsernas Fueros, i drottningens beröfvande af först regentskapet och sedan förmyn-; derskapet för sina barn, 0. s. v. Bet voren, heter det slutligen, en nesa för hennes majestät, om hen antog den skymfliga ställning, man velat anvisa henne. Aldrig skall hon hölja sitt: namn med en så svart fläck. Drottningen, stor i olyckan, som hon var det i lyekan, kan väl med ädel resignation fördraga de hårdaste pröfningar och obehag, men aldrig skall bon sänka sig till alt underhanrdla i frågor, sem angå hennes ära; bon skall aldrig tilibakastöta de ädelsinnade Spanjorerne, just då de med sitt blod beseglat sin orubbliga tillgifvenket för threnen. Dessa äro de känsior, kennes majestät hyser i sitt hjertas innersta, och detta är hennes mogna omdöme öfver de sista tilldrsgelserna i Spanien, m. m. FRANKRIKE. Man tror nu att endast 46,008 man skola uppställas vid Spanska gränsen oeb de öfriga hållas färdiga att marchera om så behöfs, hvil-. ket synes af en artikel i Journ. des Debat hvari det heter, att då Spanien nu så hastigt å ter blifvit lugnadt, något ytterligare skydd för sränserna ej mera ansågs behöfligt. En ny version i afväpningsfrågan är, att Hr Guizot i konmseljen väl yrkat derpå, ren att hans: kolleger öfverröstat honom, och att det beslu-? tits att bibehålla sjöstyrkan i silt nuvarande! skick. På landtarmeens förminskning hafva de; främmande makterna redan upphört att insistera, emedan de sjelfva finna, att Frankrikes! inre ställning icke för närvarande tillåter någon sådan. Från Algier berättas, att Milianas provianteringj lyckligen biifvit verkställd och Arakerne slag! ne vid Schaabel-Gotta med en förlust af 200 dö de och en stor mängd sårade. Frarsmännens för-. lust är blott en efficer och 2 soldater döde samt 50 sårade. . TE TA TA a a a a arr dn kn at OA tat a BRN NAN DARE ak teen ene