Aftonbladet – 5 november 1841, sida 1

De officiella bladen tillkännagifva, att några regementen komma att rycka till Spanska gränsen. Väl underrättade personer försäkra, att en kel observationsarme af 45,609 man skall sammandragas der, hvaraf synes, att man icke anser Spanska regeringens hotelser så alldeles betydeiselösa. Imedlertid förnekar Moniteuren åtskilliga oppositionstidmingars uppgift, att man hos den döde Munagorri funnit ett pass, utfärdadt af underprefekten i Bayonne och ställdt på Spanien. Man vill numera icke hafva någon del i företaget. Marskalken Gerard bar verkligen återtagit öfverbalälet för Parisiska natienalgardet. Hertigens af Orleans besök var således ieke fruktlöst. Den person, som arresterade hertigen af Enghien inom Badiska gränser, är nu död, 70 år gammal. Han hette Pfardoderff och var då mareehal des logis vid gensdarmeriet, men beferdrades, till lön för sin expedition, till kapten, eeh erhöll vid afskedstagandet en pension, som restaurationen likväl frånteg honom. . Regeringen har åter lidit en dekonfityr. Natienal blef, som man vet, för ieke längesedan frikänd för en artikel, hvilken beskylldes för att vilja reta till hat och förakt mot regeringen. I glädjen öfver denna frikännelse innehöll bladet en ny uppsats, hvilken i sin erdning äfven aktionerades såsem förnärmarde för Konungens person, mer hvilken äfven frikändes till icke ringa harm för de ministeriella bladen, sem blott med svårighet kunna dölja sin förtrytelse deröfver. Journal des Debats försäkrar imedlertid, att man ej åsyftar någon skärpning i Septemberlagarne eller några ytterligare åtgärder emot pressen, emedan de bestående författniegarne, rörande henne, äre tillräckliga. Det kommer endast an på deras efterlefnad. Prinsen af Joinwille har, envligt underrättelser från Förenta Staterna, dem 30 Sept. anländt till Washington, åtföljd af Franska sändebudet. Det försäkras, att en utländsk makts minister nyligen tagit några steg till förmån för prins Ludvig Napeleon, i afsigt att utverka hans frigifvande, och att Franska regeringem icke heller varit obenägen att samtycka dertill mot vissa vilkor, men att prinsen bestämdt nekat att underskrifva dem. Vinskörden i sydvestra Frankrike, serdeles i kommynerna Margaux, Cantenae, Saint Julien, Pannilac och Saint-Estöephe skall kafva utfallit serdeles gynnsamt och gifvit ett bättre vin, än man vunnit på många år. STORBRITANNIEN. Times för d. 23 Okt. innehåller följande vigtiga underrättelse: Vi hafva grundade skäl till den förmodan, att Fransyska regeringen beslutat, all genast återkalla 6 linieskepp från Medelhafvet, och skicka dem till Brest. Vi tvifla icke, att vår regering kommer att anbefalla en dylik åtgärd, ech snart minska vår sjömakt i Medelhafvet med ett lika antal fartyg.s Detta skulle således vara början till den länge omtalade nedsältningen i de båda makternas maritima stridskrafter, och bevisa att de Orientaliska affärerna icke längre lemna anledning till farhågor för fredens störande. Den 21 höll Drottning Vieteria en konselj i Buckingham-palatset, hvari parlamentet ytterligare prorogerades, ifrån den 44 November till den 21 December. Före konseljen hade Amerikanske ministern Hr Stevenson, som fått Hr Everett till efterträdare, sin afskeds-audiens hos Drottningen, hvarvid han öfverlemnade ett bref från Presidenten Tyler. Ingenting nytt från Förenta Staterna. TYSKLAND. Kejsaren i Österrike har genom ett dekret, dat. den 27 Sept., anbefallt nedläggandet af påbörjade politiska processer emot nitlon personer i Siebenbärgen, bland hvilkas antal äfven är den bekante Baron Wesselenyi. Konungen i Wärtemberg öppnade den 93 Okt. i egen person Ständernas sammankomst der i landet. Missnöjet hos höga vederbörande öfver den hyllningen, som vederfarits Welcher på hans resa i Norra Tyskland, visar sig på flera sätt. Storhertigen af Baden har utan att Welcher begärt det, OT Rae EE NNE OO ESNEroR