Aftonbladet – 2 november 1841, sida 3

Igånger hans skördar. Vid ett sådant tillfälle gjerde jag hans bekantskap. Krigarelynnet fick imedlertid öfvervigten öfver landtmannaberäkningarne och han besiöt att lemna Frankrike 48:7, och söka sin lycka annorstädes. Europeer hade gjort lycka i Persien; dit ämnade ban resa; men, då han passerade Egypten, träffade han Mehemeh-åli, som föreslog honom att ingå i sin tjenst, och ehuru vilkoren ej voro säraeles fördelaktiga, beslöt Selves att antaga anbudet. Mehemed-Ali hade just då i sinnet att bilda reguliera trupper, en 1 Orienten särdeles kinkig sak. Osterländningar hafva länge haft för så beskaffad tjenstskyldighet en metvilja, som förekommit cöfvervinnerlig. Mehemed hade redan en gång försäfves gjort försök. Det var då åt Selves, som denna vigtiga åtgärd öfverlemnades. Han grep verket am med en sällsam lätthet och stor skicklighet; och så lyckades försöket. Man kar försäkra, att han öfverträffat all förväntan; och om eit ovill korligt förtroende från Paschans sida fertfar några år, så skall han göra Egyptens armå förtjent att jexmföras med Europeiska armåer och ingå i hnia med dem. Genom sin upphöje!se och under vidgad verkningskrets har Soliman-Paseha uppmärksamt fattat sin bestämmelse; han har läst mycket, studerat mycket och har gjort lyckliga tillämpningar af theori och erfarenhet. Han har ock derigenom blivit en man af överlägsen förtjenst; man kan säga om honom, att det som hans lefnadsomständigheter ej tillåtit honom att lära, det har han anat. Ty, ehuruväl hans tjenstgöring, som Fransk krigare, inskränkt sig inom subaiterngraden, har han vppfattat kriget i stort och gjert det med framgång i Egypten. Förträffligt yttrar han sig rörande krigskonsten; har de mest klara becrepp rörande armeers organiesation, deras rörelser, och de grunder, som måste följas vid deras administration. Han är med ett ord r fulländad general, ech en sådan, som skulle 1 bvilsen generalstab som helst väcka uppseende. Hans verksamhet är ofantlig; han talar turkiska och arabi.ka med lätthet ech känner fullkomligt lyuret hos det folk, med hvilket han är i beröring. Han är fruktad och älskad, och utöfvar på allmänna opinionen ett s!ort inflytande. Han är med ett ord Egyptiska armeens skapare och centralkraft. Ingen annan skulle, såsom han, hafvalyckats; ty han förenar med verkliga talanger. vana och persenlig erfarenhet rörande saker och mennviskor, hvilka saunolikt få i så hög grad som han kunna äga. Han är nu (4854) 55 år, vid fullkomlig styrka och helsa. Han förekommer såsom ett mönster för krigsmän, en officer från Franska armeen i dess ärojulia och lysande dagar. Se här några ord om det sätt, hvarpå det Iyckades honom alt bilda Paschans arme. Sjelfva början dermed skuile naturligtvis hafva! stor inflytelse på sakens framgång, och Selves tillväsagick derföre med yttersta betänksambet. Han bestämde en liten korps al 3 å 400 Mamelucher, som Mehemed hade hos sig, att utgöra kärnan af nya iurmeen. Flera fördelar kunde dermed vinnas. för det första voro dessa unga män Hfliga och pegåfvade med snabb fattn i ngsförmåga: Mammeuckerne hafva 1 alla tider varit fruktade och ktade a! Bgyptie:ne. De egde ett mäktigt, fol-j ceis inbillning vidfästadt anseende, beroende af leras härkomst, och detta inflytande, ökadt af alang och skicklig shet, bo:de blifva eemetstindigt. Det blef. endast nödigt att upplysa, öfveryga oeh ordna omförmälda Mammelucker. Deruti lig likväl förnämsta svårigheten. Man skic-) ade derföre derna corps till Syena, vid öfra Ssyplens sydliga gröns, och isolerade den full.omligt, för att hålla den skyddad för intriger, om möjligen skulle kunnat hänföra den och af-! ägsna devsamma från efterföljd af paschans plaver. Selves bemödade sig om att vinna de unge Mammeluckersas personliga vänsk:p, och upprådde lätt detta mål. Han ägde sjelf ett lifiigt ch otvunget väsende; satt väl till häst; deltog deras förlustelser, och man vet, att det ingår Mammelackervas plägseder att tillbringa tiden ned krigiska lekar. Selves blef snart deri den kiekligaste; han ingaf dem då lust att känna le Europeiska vapenöfningarne, och det inställde ig snart hos dem en inflytelserik täflan. Hvar veh en föresatte s:g, att uti dessa öfningar ickel hiifva efter kamraterne. Hela denna undervisning blef gifven och emottagen i form af lek. Då denna lek åter öfvergiek till havdtering af TRENTER ASP