Aftonbladet – 30 oktober 1841, sida 2

hade ännu helt nyligen försäkrat Engelska kabinettet, att han alldeles icke ville inblanda sig i Spaniens angelägenheter. Icke destomindre öppnade Franska hofvet underhandlingar med infanten Francisco de Paula, för att förmå honom, å sin sons vägnar, afstå från alla anspråk på Isabellas hand. Dessa skulle deremot öfverflyttas på hertigen af Aumale, infantens son förmälas med drottningens yngre syster och Ludvig Filip besörja hemgiften. Don Franciscos vänner påstå, att han aldrig ingått på dessa anbud, men alt Franska hofvet dock hade räknat på hans medgörlighet. Då nu exaltados kommo till styrelsen i Spanien och Maria Chbristina förklarade sig beredvillig att uppoffra allt åt Franska hofvet, afbrötos negociationerna emellan detta sistnämnda och infanten. Denne tillkänkagaf sin afsigt att återvända till Spanien, hvarifrån Franska kabinettet fåfängt sökte afråda honom. För att till intetgöra de förmälningsplaner, han sades hysa: samråd med Espartero, anstiftades den pu började insurrektionen och ex-regentinnan förband sig att låta förmäla sin dotter med hertigen a Aumale. Hon vägrade i början att bidraga til kostnaderna, hvarföre Franska hofvet dertill lemnade 30 aå 40,080 pund sterling. Häraf erhöl OO Donnell likväl endast 6,000, och Narvaez lika mycket. Båda hafva utgilvit dessa penningai och begära mer, men man yttrade någon be tänklighet att erlägga mera, till dess Christin: omsider förmådde sig att göra någonting för sir sak, och afsände ansenliga summor till Bayonne Pampelona och Bilbao, likväl med tillsägelse, at! gifva insurgenterne så mycket understöd som möjligt i vapen och så litet som möjligt i red: penningar. Narvaez berättar, att han försökt mut: garnisonen i Cadix, men att sådant icke lyckat: bkonom. Ex-regentinnans intendent, Hr Gaviria har derföre begifvit sig till London, för att öfve: Gibraltar öfversända till Narvaez 40,000 pund på det han måtte kunna insurgera hela Andalu sien. Times berättelse om Maria Christinas ned komst skall hafva väckt mycken förtrytelse i hötele på rue des Courcelles. Man tillägger, att en a hennes sekreterare, som ofta låter införa artikla: i tidningen La Presse , deri skall formligen ve derlägga uppgiften. Visst är imedlertid, att rÅk tet om denna händelse gick flera dagar i Pari: änvu innan berättelsen stod att läsa i Times FRANKRIKE. En af de högre embetsmännen vid marin-mi nmisteren, som för några veckor sedan skickades till Engiand, för att inhemta underrättelse om Brittiska flottans beskaffenhet, har återkommi från sin Mission, och lärer hafva berättat, at under det England förmådde Frankrike till de löfte att afväpna sin marin, utrustade det sjelf nya fartyg och skall för närvarande hafva tic sådana mer segelfärdiga än i Juli månad. Tidningarna berätta med mycken utförlighet ceremonien vid det stora statslånets afslatande Ar Humann, i full ministeruniform, förde orde: och sedan general-sekreteraren uppläst kongl ordonvansen af d. 48 Sept., nedlade han på ber: det det bestämda minimum i ett försegladt konvolut, hvarefter han uppmanade spekulanterne att framträda. Ingen infann sig mer än Heri Botschild och lånet tillerkändes nu bröderne Rot: scuild, generalförpaktarne Baudor, Amedee dÅ Saint-Hidier och bankiren Hottinger till det gårdagsbladet omnämnda priset af 78 Fr. 591 Cent. Minimum lärer hafva varit 78 Fr. 5( Ceut. Lånet löper med 3 procents ränta, hvil ken beräknas från den 29 Juni detta år. Fran ska staten kommer således i sjelfva verket e att för lånet betala mer än 3 3, procent. De lån, som hon år 48435 kontrahberade, till beta lande af krigskontributionen, stod henne dere mot till 9 procent. En municipalgardist till häst, som skulle afgi med depescher till S:t Cloud, der hofvet vistas återkom efter ett par timmar, herättanae, at han blitvit angripen af 4 personer, som haj noga beskref, hvilka ibjelskjöto hans häst oc! iråntogo honom depescherna. Som imedlerti hvarken röfrarne eller den skjutve hästen kun nat tillrättafås, förefaller berättelsen tämmelige misstänkt. PORTUGAL. Nyheterna från Lissabon gå till den 14:te, me: äro af föga betydenhet. Hofvet troddes umgå med planen att återställa Don Pedros Karta Som en beredelse dertill, anser man Hr Silv Cabrals nyligen hos Cortes väckta förslag att til en tredjedel besätta den nu af folket valda se maten med ledamöter, utsedda för lifstiden, oci regeringen påstås vara sinnad, att med våld un danrödja den opposition, som kunde uppstå mo dess planer; visst ar åtminstone, att ansenliga re kryteringar ske för armeen.