Aftonbladet – 21 oktober 1841, sida 3

större kraft än då den användes under ångpannan, så visar dock dess användning på sistnämnde sätt, att den kan jemföras med en viss eqvivalent af stenkol. Efter Desprets försök utveckla 6 I sink i förbränning icke mer värme än 4 kol; med 4 B kol kan man alltså, under lika förfaringssätt, frambringa lika stor kraft som med 6 I zink. Det är alltså klart, att det, derest eljest kraftförlusten i alla fall antages lika, alltid blir förmånligare att använda kol, äfven om sinken i galvaniska stapeln skulle utveckla 4 gånger större kraft, än en lika vigt kol, använd under ångpannan. Med ett ord, om vi använda de kol, som äro nödvändiga för zinkens utsmältning ur malmen, till eldning under en ångpanna, så är ganska sannolikt, att vi dermed vinna en vida större kraft än sedermera genom den frambragta sinkens begagnande, vare sig på hvad sätt som helst. Värme, elektricitet, magnetism, stå till hvarandra i samma förhållande som de kemiska eqvivalenterna kol, sink och syrgas. Genom en viss mängd elektricitet frambringa vi en motsvarande mängd af värme eller magnetisk kraft, som motsvarigt äro hvarandras eqvivalenter. Denna elektricitet köper jag med en kemisk frändskap, som, på ett sätt använd frambringar värme, på ett annat elektricitet eller magnetism. Med en viss summa kemisk frändskap, frambringa vi en eqvivalent af elektricitet, alldeles så, som vi omvändt, genom en viss mängd elektricitet frambringar en eqvivalent af kemisk dekomposition. Uigiften för den magnetiska kraften består alltså här i utgiften för den kemiska frändskapen; sink och svafvelsyra lemna oss denna fråndskap i en form, kol och behörigt luftdrag i en annan. Man bör ej låta bedraga sig deraf, att man med en ringa kostnad i sink kan förvandla en jerntråd till en magnet, som bär 4000 jern; ty med denna magnet är man icke i stånd att lyfta ett enda jern 2 tum högt, d. v. s. att meddela det en rörelse. Magneten verkar som en klippa, hvilken, hvilande på ett underlag, trycker det med 4000 ; den liknar en stillastående vattenmassa, som icke har något fall. Man har likväl, invändes det, förstått att gifva den fall, och man skall förstå att gifva den ett ännu större. Detta är sant och en triumf för mekaniken, men skall efter min öfvertygelse icke ändra det ringaste på våra ångmachiner, eller hindra 4 kol att lyfta en långt större vigt, än 4 sink lyfter i den galvaniska stapeln ). : Imedlertid, anmärker brefskrifvaren, har iden af elektromagnetiska machiner gifvit anledning till ett användande af magnetiska kraften, som möjligen kan blifva af stort värde för jernvägarne: Weber i Göttingen har nemligen föreslagit, att meddela hjulen på ångvagnarne en magnetisk kraf:, som växelvis kunde afbrytas, för att derigenom kunna liksom fasthaka ångvagnen i jernvägen, och sålunda äfven färdas på lutande jernbanor. Brefförfattaren jemför vidare elektromotorernas användande med tillverkningen af hvitbetssocker. Man erhåller nu 6 till 7 procent socker i stället att man på Achards tid blott fick 3 å 4, och produkten är i alla hänseenden både till smak och utseende vida fullkomligare; men ändock kan hvitbetssockertillverkningen ej bära sig. Den bar sig, menar författaren, 1824—0927), då hvetet ej bealtes med mer än 4 och veden med föga öfver nälften mot hvad den nu för tiden kostar; men med len produktionskostnad, som nu uppkommit, är let vida förmånligare att odla hvete än hvitbetor. Slutligen berör förf. bruket att förvandla vissa ysningsämnen, t. ex. stenkol, harts och oljor till sas innan man lyser med dem, och visar att detta ika ofta är en omväg, som en förmån. I England, äger han, är stenkols användande till gaslysning ielt naturligt, emedan de finnas till godt pris, och medan återstoden efter gasdestiliationen, eller de . k. coaks, der ega oinskränkt efterfråg.n. I andra änder åter köper man engelska stenkol och inrätar dyra apparater, endast för att lysa sig med gas, buru man vida beqvämare och godköptare förkaffar sig ljus ef vax, talg och olja. . Denna husållning kan endast ursäktas i sådana fall, der förusten af talg eller olja genom tjenstfolkets otrohet, amt kostnaden för lampors anskaffande och sköande m. m., gör valet emellan en gifven större örlust och en mindre nödvändig Man skulle säert anse som den största uppfinning i vårt århunrade, om någon lyckades att gifva den till lysning egagnade gasarten flytande form som olja, eller en st som vax och talg; och likväl är det ganska innolikt, att detta materiel skulle blifva vida kostarare än de som redan för handen finnss. Jacobis, äfven i Aftonbladet omtalade elektromagnetiska motor, hvarmed en slup på Newa sattes i rörelse, ansågs lika med 24,000 , en fot högst i minuten; det vill säga högst , af en hästkraft, eller vida mindre än effekten af de minsta brukliga ångmachiner. ) En tysk författare, sjelf sedan många år egare