Aftonbladet – 21 oktober 1841, sida 3

UISQaKUTH VvVaTIb YallClMNUL, Saur al I MMA 0aAEN can JUR ling, vid namn Zettergren, fanns afliden i en för e stuga å Ladugårdslandet, hvartill äfven vattusot, II I förening med lefversjukdom, skall hafva varit orsak BRA ROR DTD BLANDADE ÄMNEN. INDUSTRIELLA UPPFINNINGAR OCH DERA: VAÅRDERING. Under rubriken kemiska bref innehålle 2 Augsb. Allg. Zeitung en series uppsatser, åsyf tande att framställa det irflytande kemins ut veckling utöfvat på vetenskap och konst. Ut ett af dessa bref finner man åtskilliga gansk: sunda reflexioner öfver nya uppfinningar, eller som man i teknologernas hvardagsspråk uttryc Iker det, nya ider, och om säitet att uppskatt; 1 dessas värde. Dessa reflexioner synas förtjen: att tagas i betraktande, så väl af dem, hvilk: umgås med s. k. nya ider i tekniska saker och lofta försumma att beräkna kostnaden af en vis: effekts åstadkommande efter ny method,i jem: förelse med samma effekts uppnående på vanligt redan bekant sätt, som för industriidkare, hvilks merändels förskräckas vid ryktet om hvarje ny I uppfinning och frukta, att de gamla methodern: I derigenom med ens äro slagna ur brädet. Mer författarns åsigter äro icke mindre förtjenta at! tagas ad notam af de många, som vant sig att anse all spekulation på de der nya ideernap såIsom ett fantasteri, och alla notiser om dem såIsom ovärdiga att allmängöras; det är nemligen dessa nya ideer och deras förmåga att tillvinna sig anhängare man har att tacka för konsters och vetenskapers fortfarande och alltjemt med ökad hastighet försiggående utveckling. Denna punkt förekommer just i början af det omnämnda brefvet, hvilket lyder som följer: Det är en verklig lycka för menskliga samhället, att hvarje ny id, som går ut på uppfinningen af en machin eller något föremål för industrin eller handeln, finner anhängare, somanvända sina krafter, sina talanger och sin förmögenhet, för att bringa den i utförande. Äfven då denna id visar sig outförbar, ja, slutligen förklaras för en orimlighet, framkomma likväl ofta skattbara resultater från bemödandet att utföra den. Det förhåller sig med industrien som med naturforskningen, att teorien för till undersökningar och nya arbeten. Men under det man arbetar gör man upptäckter; man gräfver efter stenkol och upptäcker saltlager, värde. Så hoppas man ock nu för tiden underbara verkningar af elektriciteten: den skall sätta jernvägarnes vagnar 17 rörelse, med en kostnad, så ringa, att den ej ens förtjenar tagas i beräkning; England skall derigenom förlora sin öfvervigt såsom manufakturstat; ty hvartill gagna det sedermera dess stenkol? Vi hafva zink, och bur litet deraf behöfs icke, för att sätta i gång en svårfstol och således hvilken annan machin man behagar? Huru lockande äro icke dylika utsigter, och så böra de ock vara, ty eljest skulle ingen sysselsätta sig dermed. Och likväl äro de till en stor del illusioner, uppkomne deraf, att man icke gjort sig mödan af jemförelser. Med en enda spritlåga, anbragt under ett passande kärl med vatten, kan man sätta i rörelse en Jiten ångvagn på 2 till 300 skålp., eller lyfta en tyngd om 80—400 skålp. 20 fot högt. Allt detsamma kan man ock utföra med ett stycke zink, som man uti en egen apparat låter lösas i svafvelsyra. Visserligen är detta en underbar upptäckt, men den frågan återstår dock alltid, hvilket af dessa båda medel till rörelse må vara det godköptaste. För att komma till ett svar på denna fråga, måste man erinra sig kemisternas equivalenter, d. v. s. vissa, oföränderliga, i tal uttryckta kraftvärdens förhållande till hvarandra. Till frambringande af en viss verkan, behöfver jag t. ex. 8 skålp. syrgas; vill jag i dess ställe använda chlor, så åtgår deraf icke mer och icke mindre än 35, skålp. Dessa tal uttrycka ganska allmänna kraftvärden, som gälla för alla verkninsar, dem dessa ämnen båda förmå frambringa. Låta vi åter zink, som på ett visst sätt blifvit salt i förbindelse med en annan metall, komma i beröring med utspädd svafvelsyra, så upplöses det i form af zinkoxid; det syrsättes nämligen på bekostnad af det i vätskan innehållna syre. Genom deuna kemiska verkan uppkommer en elektrisk ström, hvilken, ledd genom en metallråd, ger denna en magnetisk egenskap. Genom applösnming af 4 skålp. zink erhålla vi alliså en viss summa af kraft, hvarigenom vi för ex. förnå att en tum högt lyfta och sväfvande upper vålla en viss vigt jern — desto större, ju hatigare zinkens upplösning går för sig. — Vi tunna vidare genom att vexelvis afbryta och terförnya zinkens kontakt med syran, hos jernvigten frambringa en framoch återgående röman söker jern och finner malmer af än högre. :else, och dermed åstadkomma en machins drift. Af intet kan ingen kraft uppkomma, och i förerarande fall uppkom den genom oxidation, eller inkens mättande med syre; men detta och zinkens nvändande till en rörelsekraft hade ock kunnat ske Jå ett annat sätt. Man hade nemligen kunnat förränna eller syrsätta zinken i luften under en ånganna och dermed frambringa vattenånga och genom jennas spänstighet en kraft. Antag nu, hvad likäl ej är bevisadt, att krafterna vid dessa olika för