Aftonbladet – 18 oktober 1841, sida 2

af säkerhet i spannmålshandeln, en fx tull å denna vara måtte för fem år kestämmas oeh så tilltagas att den, utan afseende på någon större inkomst för Statsverket, väl måtte lemna ett nödigt skydd åt jordbruket, men ej i missvextår så fördyra spannmålen, att brist och nöd uppkomme. Detta förtigamde hade denna, gång så väl som oftejtillförene, kunnat passerajoanmärkt, om ej Regeringen lämgre ned i samma ingress, låtit inflyta ett slags förebråelse mot Rikets Ständer, för det förslaget till tulltaxa så sent inkommit, ech dermed velat förklara orsaken, bvarföre Regeringens beslut kommit äxnu mycket sednare, samt vidare låtit förstå, att ännu en annan orsak till denna sentidighet existerade, nemligen nödvändigheten att taga kännedom om de angående årsväxten ingifne anmälanden. Med denna sentidighet och orsakerna dertill förhåller sig likväl så, att Reg., såsom nyss nämndes, redan 4838 mottog Ständernas önskan om bestämmande af en fix spannmålstul!l, samt vidare af tullkommitteen år 4838 både erinrades om bemälde önskan och erhöll del af kommitteens åsigt i fråZan, samt slutligen både af diskussionen under Riksdagen hade twillfälle att i god tid se huru Ständernas beslut i saken skulle utfalla, och dessutom så hastigt efter Riksdagens slut erhöll definitif del af detta beslut, att skillnaden blott utgör några dagar, hvilka ej stort betyda. När hivtill kommer, att Ständernas beslut egentligen endast är ett bifall till Regeringens proposition, och sålunda ej på något sätt bordt öfverraska; dels att, hvad missväxten å Råg och Hvete inom vissa orter beträff.r, denna redan under vårtiden förutsågs, och under sommarn visade sig som alldeles afgjord; dels att erinringar under tider om nödvändigheten af ett snart beslut öfver frågan om spannmålstullen låtit genom pressen! förnimma sig, och slutligen att en tull, som är fixerad för flera år icke vwäseadtligen behöfde bero af årsvexten för ett år, emedan, om här blifvit öfverflöd på spannmål, importen hade förbjudit sig sjelf; så är det isanning svårt, att af de i ingressen framställda förklaringar finna sig tillfredsställd i hänseende till den mu åter inträffade märkvärdiga händelsen, att Regeringens beslut rörande spannmålstullen, under ett missvextår inmfallit så sent in på hösten att ingen import för vintern vidare är att påräkna, så vida man ej får antaga, att en och annan handlande, ledd af någon c!airvoyanee eller punkteringsförmåga i afseende på Regeringens beslut, redan försedt sig med spannmålspartier på nederlag, eller redan gjort införskrifning. Att Regeringen bestämdt den fixa tullen för tre år, i stället för fem, som Ständerma önskat, är äfven anmärkningsvärdt, och bidrager, i föreniag med tvetydigheter, i det till förordningen foz2de tillägg, icke mycket till det åsyftade ändamålet: stadga i spannmålshandeln. Kungörelsen lyder som följer: Kongl. Maj.ts nådiga kungörelse, angående för viss lid fastställda oföränderliga tullbestämmelser för spannmål. Gifvenr Stockholms Slott den 411 Oktober 1844. Wi CARL JOHAN c. göre veterligt: att, sedan de Kommitterade, ät hviika den vid Wår eafresa till Norge den 6 December 4858 i nåder tillförordnade Regering uppdragit, att granska då gällande tullbestämmelser å inkommande och utgående varor, och föreslå de ändringar deruti, som af omständigheterna kurde anses påkallade, härvid, bland annat, förnyat det förut väckta förslaget, angående fastställande för viss bestämd tid af en oföränderlig tull å spanmål, samt detta förslag härefter utgjort föremål för pröfning af rikets sednast församlade Ständer, till hvilka Wi vid riksdagens början låtit öfrerlemna ofvan bemälde Kommitterades underdåniga betänkande, jemte serskild nådig proposition i ämret, under förhoppning, att Wi, innan Rikets Ständer åtskiljdes, skulle blifva i tillfälle, att för en lämplig längre tidrymd faställa införselsafgifterna för spanmål till ett belopp, som ej skulle blifra betungande hvarken för produrenter eller konsumenter; så hafve Wi, som först efter riksdagens slut härå fått emottaga Rikets Ständers svar, pu tagit i nådigt öfvervägande allt bvad, i afseende å berörde fråga, blifvit i underdånighet föreslaget coh hbemstäldt, samt dervid tillika inhbemtat kännedom ef de till Oss inkomna anmälanden om årsvaxtens beskafferxhet innevarande år: och hafve Wi, som härender med bekymmer erfarit, huruledes inom flera delsr af riket skörden af de hufvudsakliga sädessorterna, råg och hvete, nästan helt och hållit felslagit. och till datta bekymmer fannit en ökad anledning uti otillräckligheten af det förskottskreditif för undsättmingar i missväxtår, som till Wår nådiga disposition blifvit anvisadt, härmed velat, för alt, så vidt omständigheterna medgifva, afbjelpa käref uppstiende olägenheter och, under önskan, att kunna förena och lugna skiljaktiga jintressen, i nåder förordna, att, ifrån och med den 1 November inrevaraade år till och med 1844 års slut, tullafgifterna för inkommende spanmål skola beräknes och utgå till det nedsatta belopp, som i I nedanstående tariff finnes utsatt. Marcus Aurelius stodo på kaminen, bredvid kopDarstick af la Dare