Aftonbladet – 18 oktober 1841, sida 2

häftig eld på Engelsmännen, både de som oekuperade fästningen och de som stodo på fältet. Denina kanomad fortfor under större delen af dagen. Äfven skickades flere detachementer att anfalla dem; men de blefvo städse tillbakadrifsa med förlust. Emellan de intagna fästena och stadsmuren hade Chinmeserne ett starkt befästadt läger, oekuperadt af omkring 4,000 man, med flere byggnader och magasiner. Dagen efter sedan kbefästningar:e blifvit tagna, kom öfverbefälhafvaren Yang ut från staden till detta läger, och Engelsmännen sågo nu från höjderna, att beredelser gjordes att amfalla dem. General Gough förekom Yang, och beordade ett par regementen att storma det Chinesiska lägret. Detta skedde oeh lyckades fullkomligt, ehuru med temlig manspillan för Engelsmännen, som voro utsatta för en stark kanonad från stadsmuren. Chineserne flydde åt alla kanter, retranchementerne uppbrändes, och magasinerna sprängdes i luften. Nu fanns mellan Engelsmännen och sjelfva stadsmurarne ingenting mera, som kunde göra motstånd. Om morgonen d. 26 sigs em hvit flagga från stadsmuren. General Gough skiekade en officer, för alt höra hvad Ckineserne ville? En mandarin förklarade att de önskade fred. Honom sades då, å generalens vägnar, alt denne endast kunde underhandla med den kommenrderande generalen, och 2:ne timmars stillestånd beviljades för ett sammanträde emellan de båda befäl hafvarne. Som imellertid Hr Yang icke lät höra af sig, så nedtogs efter 28:ne timmars förlepp den Engelska stilleståndsflaggan. Chineserne låto. det oaktadt, sin hvita flagga fertfarande svaja från stadsmuren. Nu vidtog general Gough alla nödiga anstalter, för att med storm bemäktiga sig staden, ech sysselsatte sig just med att utdela orderne om truppernes rörelser, då ett bref ankom från kapten Elliot, med underrättelse, att han höll på att afsluta ex konvention med de Chinresiske au!oriteterne, och begäran att generalen imedlertid måtte inställa fientligheterna. Detta skedde, och Canten var för der gången räddadt. Konventionen, som Elliot afslöt, är daterad d. 27 Maj, och stadgar följande: De trenne Kejserlige komissarierne, jemte alla de trupper i Canton, hvilka icke tillhöra provinsen hvari staden ligger, utrymma Canton inom 6 dagar, och få icke stanna närmare än 60 mil från staden. Inem loppet af en vecka erlägges till Engelska kronan en summa af 6 millioner piaster, bvaraf en million betslas innan solens nedgång den 97 Maj. Då hela summan blifvit erlagd, men icke förr, lemna Engelska krigsskeppen och trupperne sina positioner, oeh draga sig tillbaka utanför Bocca T:gris. Alla de intagna fästena återlemnas till Chineserne, men få icke åter sättas i försvarsstånd, förrän alla tvistigheter blifvit bilagde emellan de båda nationerna. Serskild ersättning kommer att af Chineserne, inom en vecka, erläggas för den skada, som genom plundring blifvit tillfogad de Engelska ech Holländska faktorierna, äfvensem för Spanska briggen Bilbainos förstöring 1859. Sedan Chineserne rigtigt betalt de summor, hvertill de utfäst sig, och de trupper afmarcherat från staden, hvilka enligt konventienen skulle lemna den, så lät general Gough inskeppa sitt Ifolk och sitt artilieri den 4 Juni, och begaf sig Imed flottan åter till Hoag-Kong. Förlusten å Engelska landtruppernes sida, under träffningarne utanför Camten och fästermas Istormande, utgjorde i döde: 8 officerare och 44 man, samt i sårade: 45 offieerara och 94 man. Flottans besättning räknade inalles 48 döde och 427 sårade. Å Chinesiska sidan erkändes al deras befälhafvare sjelfve, att vid fästenas stormande 300 man stupat, och 43500 blifvit sårade. General Gough beräknar deras förlust i de andre träffningarne till dubbelt detta antal. Krigsskeppet Nimrod hade, med 5 millioner piaster ombord, den 8 Juni afseglat från HongIKong till Caleutta. Af den återstående millionen hade kapten Elliot betalt 63,000 L. i ersättning för det epium, som Engelske köpmän i Canton, vid fienmtligheternes början, på hans begäran och försäkran om ersättning, utlefveretrade till de Chinesiske sutoriteterne, men hvilken förbindelse Engelska ministären sedermera vägrade att honerera. Både i bref från China och i Engelska tidningar klandras kapten Elliot mycket för den afslutade konventionen. Han hade bordt, säger Iman, låta trupperne fullfölja sina fördelar, och bemäktiga sig Canton, hvarigenom ban skulle Itvungit Chineserpe till fred. Både befälhafvarne Är a i RR RA AR RR RT RE