Aftonbladet – 16 oktober 1841, sida 2

Hvad har händt dig? frågade Malvina sin fordxa leksyster, som högt skrattande inträdde i rummet. Mira omtalade kela uppträdet med Ludrvig på det löjligaste sätt, skrattade dervid så bjertligt, att Malvina troligsw gjort henne sällskap, om hen ieke varit syssolsatt med tamkon på dem snara utvecklingen al sitt öde. Ty det är alltid för em bildad flicka en högst förskräcklig tanke, att gifta sig med en man. som hon alldeles icke känner, och som kanhända friat till henne af blott egennytta. Det var icke förståndigt handladt af dig, förebrådde Malvina morinnan, att du i ditt öfvermod icke betänkte min belägenhet; på den puakt, hvilken jag nu står, gör hvarje skämt ett obehagligt intryck på mig. Du hade handlat bättre, om du gjert dig underrättad om min fästmans seder och lefonadsvandel., Och ville jag då icke det? svarade Mira; ndet var just emda orsaken, hvarföre jag närmade mig främlingen. Hans öfvermåttan stora skarpsinthet lät honom i mig igenkänna dettren i huset, och hans äfvermåttan stora blindhet förorsakade, att han redan vid första anblicken af mitt ansigte så hastigt tog till flykten, såsom hade jag varit ett spöke. Du har således icke utforskat den unge grefvens karakter?, återtog Malvina. Hans karakter ? återupprepade Mira. aNej, hans betjent berättade mig blott, att han rest verlden omkring i fyra års tid. Hjertligt uttröttad vid detta eroliga kringirrande, traktar han sedan länge efter att från ungkarlslifvets ostadiga fröjder få uthvila i Amors rosenbojor. Men hvad betyder detta? afbröt Malvina; pmin far har sjelf sagt mig, att grefve Wallheims brorson känner den stora verldenm lika litet som jag, och du talar om en man, som rest omkring ver!den ia års tid. God dag, Malvinal ropade Sterner, hastigt inträdande i rummet. Blott två ord i förbigående: jag måste nämligen säga dig, att du kommer att äga