stämd och kallad, att kloekan 40 i morgon örmiddag, vid hemtningspåföljd, sig inställa inör höglefliga rådhusrätten. Kom ihåg, fertor han till sitt följe, catt han är riktigt stämd och kallads. Och dermed troppade sällskapet in väg. Jag stod en lång stund liksom fastnaglad och höll det ominösa papperet i handen, utan att vika opp det, så öfverraskad blef jag Slutligen fattade jag mig och satte mig ner för att läsa. Papperet innehöll följande, med kommunikationsresolution påtecknade skrifvelse: Till loflige rådhusrätten i Skråköping! Uti en, al den sig så kallande Onkel Adan eller, efter hvad nu upplyst blifvit, den här staden bosatte, för detta magasinsförvaltarer vicehäradshöfdingen Adam, författad och i all männa bladen införd berättelse eller, såsom der ifven benämnes, genremålning, En Revolution kallad, finnas läror predikade, dem jag, å em betets vägnar, anser mig skyldig beifra och til aglig bestraffning anmäla. Utidenna så kallade senremålning, som skall innehålla en beskrifning sf det upplopp, hvilket här icke för längeseda: spridde fasa i hvarje bröst, har författaren, efte mitt förmenande, så svårt förbrutit sig, att har måste exemplariter straffas. eSjelfva början af den åtalade skriften lyder Jag bar ofta önskat — måtte de goda gudarn förlåta mig detta,. Magasinsförvaltaren Adam har i detta uttryck nedlagt en sats, som rak! strider mot vår rena evangeliska lära och mo: första budordet. Han bedjer de gode gudar förlåta sig och hekänner sig således icke till nå gon kristen tro, utan till den hedenska poly theismen, den der dyrkade många naturlige tin; såsom gudar. Han har dessutom låtit utsprid: denna farliga lära bland massan af folket, son utan vetenskaplig underbyggnad: och de studier som fordras för en fri forskning i religiösa äm