Aftonbladet – 12 oktober 1841, sida 2

Article Image
upptäcka något spelbord eller någon jettonlåda. Jag vet icke hvilken gissningsförmåga min värd egde, mer ehuru min undersökning företogs i all tysthet, fäste han likväl på mig en af dessa hemska och glasaktige bliekar, som man tillskrifver de döende, och sade med en dof röst: Det spelas icke här! Kort derefter tog han ett ljus, bad om ursäkt föj det han lemnade 0ss så tidigt, emedan han, som har sade, måste skrifva några angelägna bref, tilläggande att väderleken var alltför obehaglig att han kunde tillåta oss resa förr än aldra minst nästa morgon och att han låtit ställa rum i ordning för oss, sam att han örskade det vi måtte anse hans hus son vårt eget. Derefter tryckte han med en nästan konvulsivisi rörelse sin väns hand och skyndade ut ur salongen Just då han stängt dörren efter sig, upplystes tum met af en blixtstråle, åtföljd af ett par starka åsk slag, och slottet tycktes skakos i sina grundvalar. Men, ropade vi nästan med en mun till Vicom ten: hvart har ni då fört oss! Lugnen er,, svarade denne, och hören mig. Vi togo plats omkring spiseln och se här ungefä den berättelse vi fingo höra: Ferdinand de B tjente jemte mig vid gardet, då 1830 års revolution utbröt. Han var en af de gla. daste och oförskräcktaste deltagarena i alla vårs dårskaper. För mig var han något ännu mer: har var den bäste bland alla mina vänner. Ung, vac ker, af hög börd, på en tid, då denna ännu betydde någonting och med utsigt, i en icke långt för af. lägsen framtid, till en stor förmögenhet, hade Ferdi nand en lofvande bana framför sig. Åtminstone trodde alla hans vänner så. J veten hvad anled ning som förmådde mig lemna Paris år 1830. Jag var borta derifrån i tre år. Vid min återkomst va mitt första göromål att skynda till Ferdinands b9 Ding, men fick der veta, att han nyss lemnat den för att gifta sig med ett ungt fruntimmer, som haj innerligt älskade. Jag begaf mig till honom och ka stade mig i hans armar. Hvad vårt möte var glad lefter 3 års skiljsmessa! Han presenterade mig fö sin fru. Hvilken skatt af skönhet och behag!

12 oktober 1841, sida 2

Thumbnail