Aftonbladet – 12 oktober 1841, sida 2

Bodarne, komma att blifva af ett icke obetydligt inflytande på frågan om den lilla bi-brons utvidgande. STÄLLNINGAR OCH FÖRHÅLLANDEN. Denna öfverskrift på en tidningsartikel är väl icke ny; men har den stora fördelen att pi en gång temligen tydligt uttrycka hvad dermed menas och likväl vara nog obestämd för att kunna omfatta mer eller mindre af de serskilda ämnen eller personer, hvilka sammanräknade lemna materialier till den karaktersskildring för er viss period, som titeln antyder. Flera omständigheter synas göra det lämpligt att nu söka lemna en sådan öfverblick. Der tid, som förflutit sedan riksdagens slut, och unde hvilken nästan alla tidningar åtnöjt sig med re fererande af dagens tilldragelser, har varit rym lig nog för att lemna Styrelsen eller systeme tillfälle alt, utan hinder eller inpass från någo! sida, antaga den riktning, som kan anses kom ma att fortfara till dess anaturens ordning till vägabringar någon väsendtlig förändring, och grundlägga ett bestämdt omdöme om hvad mar för de kommande åren af den har att vänta äfvensom ställningen af de olika partierna ocl pressens :organer bör hafva kommit till no; konsistens, för att om densamma kunna fälla et dylikt omdöme. Det torde härvid kanske förekomma en ec annan mindre lämpligt, om vi nu börja en sådar öfversigt med en granskning af några noter tidningen Svenska Biet för ett par dagar sedan då man kan tycka, att en polemik med Biet ickt har något omedelbart sammanhang med det sto ra hela. Men först och främst är det temliger likgiltigt, från hvilken punkt man utgår, on man blott icke för långt aflägsnar sig från mi let och den väg som leder dit; för det andr: utgör Biets politik, när det har någon, ett ek al vissa personers sätt att se sakerna, som haf va stort gehör på högre ort; och för det tredje innehålla de ifrågavarande noterna ett uppre pende af ett slags allmännare trosbekännelse, bi fogad såsom anmärkning vid den förut af Os: omnämnda proklamationen i och för det stor: korftåget mot Aftonbladet, som utgått ifrår Wermlandstidningen. Om vi derföre till en bör jan öra undan granskningen af ifrågavarande trosbekännelse, så kunne vi sedan så mycke lättare med ens komma på sjelfva hufvudsaken I den ifrågavarande Wermlands-proklamationer förekom bland annat, att Biet ännu endast ä en organ för de strängt konservative,, och i an ledning häraf utlåter det sig nu på följande sätt I anledning åter af hvad Ins. kallar strängt kon servativ, är nödigt att bestämma hvad med sådai konservatism förstås. I sitt program har Sv. Bie uppställt följande principer: Vi vilja en Svensk Råd kammare, icke en efter utländskt mönster härmac Minister-styrelse; ty Sverge vill regeras af en Konung icke af en Premier-Minister; vi vilja en Svnsk re presentation, och alla intressen så vidt möjligt re presenterade, men icke från Amerika eller andr republiker lånade almänna val; vi vilja ett stark nralional-försvar tilllands och sjös, hvarföre vi fordr: icke öfverflödiga men nödvändiga anslag till armå en och flot an; vi vilja en stark inhemsk industri emedan vi näst jordbruket anse dennasåsom en kul tur stats styrka; vi vilja att reformer i de inhem ska näringarne ske så, att icke det nya blir sämre än det gamla; vi vilja sträng hushållning med sta ters medl; vi vilja ett icke blott rationellt utan et 7 alione lt :agväs-nde; vi vilja vid alla beforårin var sträng rättvisa och afseende på endast duglig bet, den vare frälse eller ofrälse; vi vilja en Svensl kyrka med sarn Chrislendom; vi vilja en oskrym täd vördnad för Öfverheten på gammalt Svensk sis; vi vilja tryckfrihet, utan godtycke och utar terrorim. Om dessa grundsatser, enligt Insändaren mening, tillhöra den astränga konservatismenx, si är Sv. Biet strängt konservativt.s Låtom oss nu se till hvad alla dessa vackr saker innefatta, när man närmare undersöke dem? Med undantag af en enda omständighet hvari Biet bestämdt uttalat sin tanka, nemlger att det icke vill hafva allmänna val, utgöres all det öfriga endast af sådana obestämda och ihålig: fraser, som med lika mycken fördel kunna nyttja af tidningar utaf alla färger. Ty hvilken publi eist är det väl, som icke vill hafva, eller åtmin stone säger sig vilja hafva en Svensk rådkam mare? eller ett starkt nationalförsvar med ick överflödiga, men nödvändiga anslag? eler e stark inhemsk industri? eller reformer i närin garna, så att det nya icke blir sämre än de gamla? eller sträng hushållning med stutsmedlen. eller ett både rationelt och nationelt lagväsende eller vid al!a befordringar afseende endast på dugligheten? eller en Svensk kyrka med sam kristendom? eller en oskrymtad vördnad fö öfverheten)? eller etryckfrihet utan godtycke oc! terrorism)? Allt detta säger på en gång allt oc ingenting, eller ungefär lika mycket som en för säkran i allmänna ordalag, att man är konstitu EE SEKTER SONET ETEN STINSEN ENE ASEA SEE INET