Aftonbladet – 23 september 1841, sida 1

telse för de andra regementerna, samt hertigen af Orleans rest det till mötes ända till Melun, och drottningen, jemte hennes barn, till Corbeille. Den 453 skulle det inrycka i Paris. Detta skedde verkligen klockan 42 middagstiden, hvarvid en stor menniskomassa var detsamma till mötes och heisade det med höga glädjerop. Hertigen af Aumale red i spetsen derför, klädd i öfversteuniform, åtföljd af sina bröder, hertigarne af Orleans och Nemours. Då det kommit till förstaden St. Antoine och hörnet af gatan Traversigre, lossades emot hertigen af Orleans ett skott, som likväl icke träffade honom, utan tvenne hästar, hvaraf den ene var regementets öfversteiöjtnants (enligt några engelska tidningar, skall general Schneiders häst, äfvensom öfverste Vaillants, blifvit sårad, enligt andra, öfversten sjelf träffad i knäet och hästen dödad). Gerningsmannen, en karl, klädd i blus, som skall heta Nicolas Papard, var 37 år gammal, född i Vosgesdepartementet och sedan 3 år bosatt i Paris, greps genast af de kringstående och öfverlemnades åt den väpnade styrkan. Han gjorde ett häftigt motstånd, men då han kände sig fången, utbrast han i tårar och svimmade. Man kan lätt tänka, att mycken förvirring härigenom uppkom. Mördaren blef genast ställd till förhör och erkände dervid, att hans afsigt varit att skjuta på hertigen af Orleans. Såsom vanligt, beskylles han för,. att tillhöra något hemligt sällskap. Regementets ankomst fördröjdes genom händelsen, så att konungen, som väntat det på Carusselplatsen, klockan 4, måste dröja der till klockan 2. Han tryckte sin sons hand och omfamnade honom under tårar. Man såg på honom, att han var häftigt upprörd, och att krafterna voro nära att svika honom. Drottningen lärer först efter mönstringen hafva blifvit underrättad om hvad som förefallit. Sedan regementet gjort några manövrer, begaf sig Ludvig Filip i dess leder och utdelade dekorationer, hvarefter det marcherade till Neuilly, der den ofvannämnda måltiden egde rum och hvari mellan 4 å 3000 gäster deltogo. I anseende till oroligheterna i Paris, vet man ännu icke med säkerhet, om de bafva ett politiskt motiv, eller endast äro föranledda af arbetarenas förtrytelse öfver de misshandlingar, de undergått af polisen, eller em båda orsakerna samverkat. Hvad som berättas om förloppet, är följande: En hop : personer, efter vanligheten beskyllda för att vara ledamöter af hemliga sällskaper, hade några morgnar samlat sig på Greveoch Chateletplatserna, för att der vänta kunder, som behöfde deras arbete, och der de, under afbidan häraf, roade sig med att tala i politiken. Den 11 om aftenen samlades de likväl talrikare och voro uppbragte öfver, att polisen arresterat ett par af deras kamrater, hvilkas expektorationer varit högljuddast. De utgjorde ett antal af omkring 300, som ropade: Ned med Ludvig Filip! Ned med Guizet! Lefve republiken! : Vakt infann sig för att skingra dem, hvi!ket också :skedde, ehuru icke utam motstånd... Den . civile embetsman, som anförde truppen, blef illa sårad i hufvudet och ben, och flere soldater skadades af de kastade stenarna. Skaran tågade genom gatorna, sjungande marseillaisen och höjande samma rop. Flera af polisens agenter öfverföllos och misshandlades. Följande afton förnyades samma uppträde, man: bröt sig in i bodar, tog flera stycken rödt tyg, som man fästade vid käppar, för att tjena till fanor, men: då våkt visade sig, grepo alla till flykten. Regeringen synes icke utan bekymmer, och alla garnisonens regementer äro tillsagda, att hålla sig inom sina kaserner. . Af mera bestämdt politisk natur tyckas tilldragelserna i Clermont-Ferrand vara. Den synliga anledningen var visserligen taxeringen, men de offic ella uppgifterna vilja gifva hemliga uppviglare skulden. Imedlertid bar striden varit så häftig, att tre soldater stupat och 435 å 46 blifvit sårade. Hur stor förlusten är å insurgenternes sida uppgifves ej. Deita skedde den 40. Den 414 skall väl lugnet varit återställdt, men den 42 hafva oroligheterna förnyats. De närmare detaljerna äro ej kända. NE IEEE SET TREES SIDAS STORES EES PERS IVER RNINNEN EA TESEAENA