Aftonbladet – 7 september 1841, sida 2

dock den Köngl. resolutionen såsom grund för afslaget anför. I denne sednare punkt nämnes (såsom vi en gång förut hafva bevisat) endast upplysningsvis, men ingalunda ovilkorligt b stämmande, att när val förrättas af Borgerskapet samfäldt, rösterne böra beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden skattar. Detta var nödvändigt, på det att icke samma röstberäkningssätt måtte följas vid de samfälte valen, som vid dem, som anställas genom elektorer, hvilka, som man vet, rösta per capita. Att förhållandet icke kan vara annorlunda blir ännu tydligare, om man i 3:dje mom. 14 Riksdagsordningen tänker sig den sedrare punkten såsom stående främst, och den förra såsom derpå följande. För öfrigt inser lätteligen hvar och en, att det aldrig kan hafva varit lagstiftarens mening, att åt den delen af folket, som röstar genom ec!ektorer, bevilja en förmån, som ick: finge tillgodonjutas af den, hvilken röstar efter skattebidragen till kommunen. En sådan grundlagsbestämmelse vore ju uppenbart stridande emot alla konstitutionella principer, enligt hvilka hvar och en medborgare skall vara lika inför lagen och följaktligen afven inför grundlagen. Att imedlertid icke Hr Justitie-statsministern räsonnerat på detta sätt, firner man af den Kongl. resolutionen, och dermed måste pluraliteten af Götheborgs borgerskap tillsvidare, låta sig nöja.n — st NS