Aftonbladet – 2 september 1841, sida 3

Article Image
JAftonbladet. Ham gaf härpå ej annat svar, än at det skett på uppmaning af Advokatfiskal F. Mer nu frågas återigen: hvad behöfde B:s mor rätta sig efter denna uppmaning? B. iakttog ju alltid et: Istilla och anständigt uppförande, och var sålunda e lvådlig för allmänna säkerheten. Den aaktningsvär: da fruns åtgörande i denna sak är således en om ständighet från den sidan, som snarare fästar et ökadt intresse vid den unge mannens öde. Då förf., å sin sida, för öfrigt ej har böjelse fö: krypskytteri, så utsätter ban bär sin vanliga sig natur. -—N. mn —-LX too (Införes på begäran.) Stiftelsen af ett Återbruksoch Slöjde-Institut i Söder. masnland förauledde, under nästförflutne vinter, en temlige Åvislyftig polemik i Tidniog för Södermanlsnd. Sedan dein kast och insiouationer, sm der giordes mot förvaitninger Jaf med:en för deita Institut, blifvit fullständigt besvarade hafva likväl nu samma inkast cch samma insinuationer, son det synes från samma upphof, biifvit insända till Aftonbiadet, förmodligen i den lofvärda afsigt, att man skull tröttna vid att beständigt svara så samma sak, och att Af. tonbladets alimänbet, som icke kände det verkliga sam: manhanget, skulle tro på de ovederlagda anmärkningarne Utan svårighet skall det äfven lyckas dessa insändare at vehålla sista ordet och att trötta både dem, som nitälska för saken, och a:iimäsheten; men i anseende till sakens verkiga vigt, torde det icke vara olämpligt, att en gång i möj sigaste kortbet upplysa äfven Aftonbladets allmänhet om hela gången af deana fråga. En fullständigare kännedom kan inhemtas af Hashålls-Sällskapets i Länet handlingar, bvilka, eniigt annons i tidningarna, äro för bvem som heldst tilgängliga. Kammar-Rådet Welander anslog, genom testameate en fond at 48,333 Rdr 46 8 banko, hvilken af Hushålls-Sällskapets Förval:nisgs-Utskott skulle användas till att bland allmogea sprida känsedom i slöjder och andra föremål utan att draga deras håg och tid från de egentliga landtmannagöromålen Af detta kapital finge dock endast räntorra använd:s, och då af der någon besparing bör ske, för att således i en framtic kunna med Kongl. Maj:ts Nåd. tillstånd utsträc: ka stifteleens föremål längre än sig nu görs läter; så förblifver nödigt, att inom inskränkta och beståmda gränser ulmärka, hvad för det närvarande kommer att utgöra deana suftelses verkviagskrets Hvarefter folja föreskrifter om pre niers utdelande för slöjdskickiighet. Sedan Förvaltnings-Utskottet, efter många års erfarenbet, fonvit, att dessa premier ej medförde den nytta, som dermed åsyftades, och då fonden betydligen stigit (för de närvarande är den närmare 40,000 fdr banko) så ansås Utskottet, att det skulle vara öfverensstämmande med suftarcns afsigt, samt ledande till vida fördelaktigare resultater; att använda deana fond till stiftelsen af eit praktiskt institut för slöjdåer och åkerbruk. Ty af de slöjder, som icke draga allmogens håg från de egentliga lacdtmannagöromålen, torde väl förfärdigandet af åkerbraksredskap in taga framsta rummet; och det enda m:n skulle kunna invärda mot detta institut vore så edes, ait a:lmogea far utom detta äfven lära sig åkerbruket. Men då testamentet bestämdt medgifver en sådan utsträckning af inrättningens föremål, och då utom dessa medet äfven Hushållssällskapets egen fond, ett årligt anslag af Rikets Ständer, jemte en genom subskription samlad summa äro just för ett åkerbruks-institut anordnade; samt då ändtiigen allmogen framför allt behöfver iära sig att sköta sin Jord och icke blott förfärdiga, utan äfven använda goda redskap; så tyckes ingen skälig anmärkning kunna göras deremot att man inrättar ett Institat både för slöjder och åkerbruk. Kgl. Maj:t stadfästade ock detta Utskottets af Hushållssällskapet gillade förslag, likväl med vilkor alt ingen egendom finge köpas, på det att kapitalet måtte blifva orördt. Således återstod intet annat än att arrendera; och nu begagnades det sällsynta tillfället att inropa arrendet af en Kungsgård, Väderbrunn, på 30 års tid. Visserligen finnas äfven andra Kungsgårdar i trakten af Nyköping men dels äro de ännu för flera år utarrenderade, dels finnes intet skäl att förmoda hvarföre arrendet skulle på dem blifva billigare. Inrättningen hade blott under tiden gått miste om det årliga ansiaget af Rikets Ständer. Manu har anmärkt att detta arrende vore för drygt. Detta torde dock bäst vederläggas derutaf, att den blifvande föreståndaren har antagit dessa arrende-vilkor såsom sin nästan enda lön; att tvänne af Utskottets Ledamöter erbjödo sig vid Hushåils-sällskapets sammankomst att för egen räkning öfvertaga arrendet, i händelse man vore missnöjd dermed; samt att den förre Arrendatorn, med inberäknadt afträde, betalade ett bögre arrende. — Hvad insändaren uti Aftonbladet AG 497 insinuerar, att Förvaltnings-Utskottet inropat Landshöfdingens boställe endast för att såsom en gärd af aktning mot bonom få tillfäle att pryda detsamma, torde icke behöfva besvaras. Det vore i sanning en förekommande artighet, som först skulle bära frukt om 30 år! famma insändare förevitar Hushålls-sällskapet att i denna sak bafva förfarit i aldradjupaste tysthet och brådska, eburu saken under tio års tid varit föremål för öfverläggningar vid Sällskapets allmänna sammankomster och dess prowokoller i ämnet blifvit tryckta i Hushållstidningen. Af samma halt är den antydan att institutet endast vore inrättadt till förmån för Possessionaterne. Af de elever, som äro antagna till första uppsättningen, finnes ingen, som är från någon Herregård, och intet skäl finnes hvarföre icke en persen, som lärt åkerbruket, lika väl skall kunna sköta egen jord, som blifva Rättare. Hvad åter Qvinnekönet beträffar, så är det bestämdt uti Reglementet intaget, att vid Inrättningen framdeles skola inrymmas platser at Qvinfolk för att undervisas i Ladugårdsskötsel och andra sysslor, ehuru hinder hafva mött för ea omedelbar verkstä!lighet deraf. För samma insändares egen räknirg må stå hans förmodan att icke Alimogens barn kunna vara 21 ir gamla, äfvensom att Legostadgan skulle hindra att antaga elever på 2 års tid! Resultaterna af detta Institut skola föröfrigt i sinom tid visa huruvida dess mede! blifvit utan samvetsgrannhet och omtanka använde. —RNUER — En såkallad brokikare vid namn Berggren blef i går pliktfälld till 4 Rdr 32 sk. bko, för det EEE SPARE NOISESTFERRTLIRE TANNER ISSN AROR BE END RER FINE ENN SE

2 september 1841, sida 3

Thumbnail