Aftonbladet – 25 augusti 1841, sida 3

inflytande i Tyskland, som kunde vinnas genom detta kollegium. eller, fann man i Tyskland föga lust att skicka lärjungar till Rom, alitnog, anstalten var nästan belt och hållet utgången, då Gregorius XIII år 4573 fästade sin uppmärksamhet derpå. Denne påfve anvisade den säkra och rika inkomster, då den förut blifvitjunderhållensendast af det apostoliska palatsets kassa, inrymde den en bostad i.S:t Apolinare och öppnade: den: på nyv med håndrade lärjungar; Då Jesuiterne;j cefter dess: restitu! tion genom Pius VII, efterhand traktade efter, att helt och hålletsåtervinna sin gamla ställning, tänkte de genast, på, att åter öppna det tyska kollegium. Till. en början inrymde de detsamma i sitt ordenshus -(4847),; men sökte äfven att kömma ibesittning. af dess: förra egendomar och inkomster, Detta hår redan fill en stor del lyckats dem. Utom kyr: kanS:t Stephan Rotohda, i hvilket deras; ofdek gudstjenst utöfvas, står S. Sabba med dess gård och ett förtjusdnide läge, på Aventinska :kulleti, en läf-de skönaste punkter i Rom, till deras dispösktion. En gång i veckan kan .man åtminstone finnä!de tyska seminaristerna, de kokta kräftorna, såsom då kallas för sina röda rockar, der samlade, för att rekrebra sig efter deras ansträngningar i lära och att bedja; ingen enda .Preussare fanns år 4839 bland dem. De måste besluta sig för det andliga ståndet och om detta beslut faller dem motbjudande, utträda ur kollegiet. Bostad, kläder, underhåll, undervishing på Collegio Romano erhålla de fritt; böcker och lyxaftiklar, såsom handskar. etc., få de-köpa sig för sina handpenningar, efter föreståndarhes tillåtelse. För utvecklingen af en sjelfständig anda, göra. :Jesuiterna naturligtvis ingenting; seminaristernas moraliska beroende är otroligt stort. Beständigt äro lärjuhgarne under uppsigt ehuru .stundöm den icke märkes. Det är icke tillåtet för flere, än tvenne, att utgå tillsammans, och dervid iakttages en viss tur, så att desamme sällan stötar tillsammans. Den skenbara grunden är, att hvaf och en måtte få lika rätt, .men .den hemliga meningen är att hindra ett förtroligare umgänge mellan;seminaristerne... Jesuiterna äro practici. Seminåristerna utmärka sig genom ett sedligt och vackert uppförande. iDeras fria och öppna väsende: frapperade och förrådde ingalunda det yttre tvånget. Men deras samtal förrådde snart den inskränkta synkrets, man förunnade dem.