Aftonbladet – 21 augusti 1841, sida 2

betstid: samt att tjenstetiden kan förlängas på flera år för en der anställd arbetskarl, som skickar sig illa och opålitligt. Deremot har Styrelsen föreslagit åtskilliga förmåner för dem ibland manskapet, som skicka sig ordentligt och arbetsamt, samt deribland penningebelöningar, ur en så kallad Besparingsoch Confiscations-cassa, uppkommen genom innehållning af rymmares och förbrytares besparda arbetsförtjenst, arresterades tobaksskilling, försäljning af olefligen tillverkade saker, m. m.; och tyckes Styrelsen föreställa sig, att dessa moraliska band skola, i förening med ett mildare behandlingssätt och hoppet att efter viss tid återfå friheten, förr göra karlen skicklig att återgå till samhället, än hans inspärrande bland brottslingar och behandling såsom en sådan. Under påstående arbete skulle detta manskap vara stäldt under befäl af den, som har inseende och befattning med detsamma, och är jemväl förutsatt, att alla arbeten skola ställas på beting, så att karlen alltid kan förtjena något för egen räkning, utom den dagspenning, som ingår till Statsverket, hvilket deremot bekostar hans underhåll. Af denna arbetsförtjenst skulle karlen blott få använda en ringa del, och återstoden besparas, intilldess han afginge från Compagniet, då honom endast tillställdes hvad han behöfde under vägen, och det öfriga afsändes till vederbörande embetsmyndigheter i den ort, dit karlen förpassades, för att der komma honom till godo., Vi hafve ur Svenska Minerva hemtat of vanstående berättelse om detaljerna af fångstyrelsens förslag till arbets-kompanier, som otvifvelaktigt skulle utgöra ett vigtigt steg till förbättring i jemförelse med det nuvarande korrektions-systemet. — Likväl tillåte vi oss hemställa såväl till Fångstyrelsen som till Regeringen, hvilken skall pröfva och antaga eller modifiera förslaget, om icke äfven detta sednare är bebhäftadt med ett väsendtligt fel af samma art som det, hvilket utgör det svåraste hindret mot något verkligt gagn af korrektions-systemetnemligen att återgången till samhället är stängd genore den isolering, hvari alla dessa menniskor blifva försatte, och genom det misstroende, som i alla fall kommer att i mängdens ögon vidhäfta den, som utgår ifrån ett sådant arbetskompani. De! beror allt på, hvad ändamål man söker med en sådan inrättning; men om detta icke är, att alltmer öka och hopa antalet af detta arbetsmanskap, utan endast att hafva tillfälle till en temporär förvaring af lösdrifvare och att bereda dem, som under tiden uppföra sig väl, möjligheten att åter blifva fria menniskor, så blir det angeläget att hafva någon mellanlänk, genom hvilken delinqventerna kunra passera och som, så vidt möjligt, borttager skymfen från deras personer. Ett medel härtill synes vara, så vida värfvad arme kan och skall bibebållas, att sätta dessa arbetskompanier i samband med de värfvade regementerna, på det viset, att arbets-kompanie! tillika kan anses för en straffgrad inom samma regemente, men deremot de, som under en viss tid uppfört sig väl i arbetskompanierna. kunde insättas i nummer inom regementet. Så lär det brukas i Preussen; och det voreså mycket mera skäl, att äfven här adoptera samma system, som, enligt hvad det påstås, pluraliteten af de nuvarande korrektionisterna komma från regementerna, ofta sedan de blifvit utstrukne för ganska obetydliga förseelser. Vi äre nästan rädde, att framställa detta inkast, emedan vi mer än väl känna den obenägenhet, som är rådande på högre ort emo! hvarje förslag, som kommer från tidningarna vi hafve likväl icke bordt underlåta, att åtminstone på förhand framställa vår öfvertygelse och spådom om ofullständigheten af den förbättring som ligger i den tilltänkta förändringen, så vids icke arbetskompanierna sättas i någon förbindels med den reguliera militären, inom hvars af dis ciplin, samt en strängare hederskänsla, nu föl tiden utmärkta leder, en föregående vanhede kan, genom ett godt uppförande, utplånas, sam karlen derefter få utgå med ett ordentligt af sked, utan att någon känner till, hvad som föl öfrigt med honom kan hafva passerat. OM VERKNINGARNA, AF NORGES POLITI SKA FRIHET PÅ INRÄTTNINGARNA AC NY ATIANA TT ADATTEREN