befara misstydning vid tillämpningen häraf, hvarföre och då emot förslaget i öfrigt någon anmärkning ej förekom, desse ledamöter hemställde, att detsamma måtte i nåder bifallas. JustitieRåden Stråle, Backman och Grefve Sneilsky åter anförde: att den föreslagna nya 3; i 8 Kap. Handelsbalken är vorden så uppställd, att från försatsen i 3:dje momentet, hvilken nu är af följande lydelse: ändrar någon krönt mått eller vigt, och det således falskar, orden: och det således falskar, blifvit uteslutne; och denna afvikelse från nu gällande lag kunde gifva-anledning till den tolkning, att hädanefter straffet af ärans förlust, jemte 50 dalers böter, borde tillämpas äfven för den händelse, att ändring af krönt men felaktigt mått eller vigt innefattade rättelse af det felaktiga i en åtgärd, som väl i allt fall, då den vidtogs af obebörig person, borde vara underkastad ansvar, men ej utgjorde förfalskningsbrott och icke rättsenligt kunde med ärans förlust bestraffas. Vid sådant förhållande och då bemälde ledamöter, änskönt delande Rikets Ständers åsigt om olämpligheten af dödsstraff, för det i 4 mom. af berörde omförmälte brott, att justerare förfalskar mått eller vigt, likväl ansågo den, i afseende på detta sällsynta brott, föreslagna lagförändring ej vara af sådan vigt, att derföre ofyvannämnde betänklighet borde wvika, funno samma ledamöter sig förhindrade, att å förslaget i denna del tillstyrka bifall. I öfrigt och hvad angår Rikets Ständers häraf oberoende förslag om upphäfvande af förordningen den 4 Okt. 1752 och om ett tillägg i stället uti 4 af ofvannämnde Kapitel i Handelsbals en, vore bemälte trenne JustitieRåd ense med Högsta Domstolens öfrige ledamöter.