Aftonbladet – 24 juli 1841, sida 2

nats, och man fruktar, att han drunknat, emedan han gått ut om natten, och en båt från stället morgonen derpå funnits drifvande lös omkring i viken. — Mademoiselle Taglioni lärer, såsom vi hört, i morgon med ångfartyget från Läbeck, anlända till hufvudstaden. — —t—— — Dagligt Allehanda för i dag berättar om följande egna händelse. Allehanda omtalade nemligen i går, i sammanhang med underrättelsen om att Norra Helsinglands domsaga skulle vara bortgifven åt Borgmästaren i Sköfde Hr Lewin, att en befordran till en annan domsaga nu jemväl vore i fråga, nemligen af vice Notarien, Kammarjunkaren Friherre Rehbinder, om hvilken Allehanda yltrat i något starka ordalag, att han vore en helt ung man, som saknar allt chvad som ens kan kallas juridiska meriter eller cembetsmannaskicklighet, och som endast utmärkt sig under sednare hälften af sista riksdagen genom ett lika fjeskigt som onyttigt bemödande catt hålla sig i linien med dem, som på Ridcdarhuset öfverföllo oppositionen med invectiaver. I anledning häraf, berättar Allehanda för i dag, har Frih. Rehbinder i går middags på Riddarhuset aflagt ett besök hos tidningens förläggare Hr Dalman coch dervid med mycken chetta tillkännagifvit sitt missnöje med artikeln, csamt hotat, att om sådant en gång till inflöte, af Hr D. kräfva den upprättelse, som mellan cAdelsmän vore öflig. Äfven har Hr R. dervid upplyst, att han är vice Häradshöfding, förrättat sju ordinarie ting, samt att en petition från orten skall vara inlemnad till Just. StatsMinistern, att få honom till domare. Allehanda anför i anledning häraf, att kom det äfven Äskolat suspendera sitt eget omdöme angående aFrih. Rehb:rs bristande juridiska meriter eller askicklighet för en domareplats, så kan Red. dock aomöjligen jäfva de omdömen, som blifvit lemanade från de flera källor, hvilka i detta fall erbjudas, och att Red. i trots af hvilka löjliga khotelser som helst, icke, hvarken nu eller nåagonsin, tänker att en hårsmån eftergifva sin rätt eeller afvika från sin pligt att offentligen yttra asin tanka ang. den offentliga embetsmannaverksamheten eller något annat offentligt förhållanade, som angår vare sig Hr R. eller någon ananan. Onekligen ligger det någonting anmärkningsvärdt deri, att Frih. R. af harmen öfver det visserligen föga artiga omdömet lät förleda sig till det här omtalade menschenskräcksförsöket, i stället att helt enkelt emot det förra anföra hvad han ansåg sig kunna såsom faktiskt åberopa i meritväg. Ty man måste med: gifva, att det bevisar ett eget sätt att legitime: ra sina anlag till domare, då man börjar mec förrådande af sin afsigt att öfverträda duellsplakatet. För allmänheten är imedlertid hela denn: episod äfvensom Friherrns politiska tänkesätt a mindre vigt än den frågan, huru Friherrns me riter förhålla sig till medsökandernes, och on den lediga domsagans tillsättande kommer at ådagalägga, att rättvisa och oväld, eller guns och godtycke bestämmer platsens bortgifvande och om de politiska meriterna dervid blifva et hufvudmotif, som få uppväga större juridiska Härom kan man imedlertid ingenting yttra, si länge, såsom fallet är med oss, man icke en: känner hvilka Frih. Rehbinders medsökande äro UTLÄNDSKT OMDÖME ÖFVER SVERIGES