Aftonbladet – 14 juli 1841, sida 3

(Införes på begäran.) Till svar å den recension af Undertecknad: Resebilder, hvilken i N:o 52 af tidningen Freja fö den 6 innevarande Juli influtit, får jag nämna, at jag endast kommer att hålla mig till sak, ej, såsor Rec. tyckes hafva gjort, till person. Hvad först an. går tillvitelsen för obetänksamhet och enfaldighet att inför allmänheten framlägga en resebeskrifning sedan Hrr Beskow, Nicander, Rydqvist och Arfvids son utgifvit sina, tyckes den något hård, ja, obillig Rec. vill på detta vis förmena hvarje, som ej ege talang, ja, till och med den, som ej är bland dt första, att taga i penna, men Romrarne sade ju re dan i deras tid: wemo nascitur artifex. Således ha: Rec. genom detta maktbud tillika förbjudit hvar och en, eho det vara må, som ej kan räkna sig till der förra klassen, att utgifva ett enda ord af trycket Då skulle det ej gifvas någon litteratur i Sverge ty, såsom sagdt: ingen födes mästare. Men hvad behöfves väl att längre öda ord på vederläggandet a ett påstående, hvaraf motsatsen är ett axiom? Hvac äter subjektiviteten beträffar, sem Rec. så mycke: häcklar, hatar jag dess framträdande i hvad skrifi som heläåst troligen fullt ut lika mycket, som Rec., och har jag derföre låtit den, så mycket i min förmåga stått, träda i skuggan, men om det icke alltid låtit sig göra under en resebeskrifning, då man ovillkorligen måste säga: jag var der och der, jag såg det och det, för att kunna beskrifva en sak, torde de möjligen af Läsare med urskiljning ursäktas. Derigenom skulle jag ej tro, det man kan anses hafva talat om sitt eget jag, och ännu vet :ag mig ej veterligen hafva sett någon resebeskrifning, der icke ordet jag förekommit. Att jag låtit ordet: galoscher inflyta i beskrifningen om Marienbad, är, såsom hvar och en lätteligen torde finna, endast en omskrifning af uttrycket: temperaturen här är högst ombytlig. Tvenne gånger har Rec. behagat gifva Signora Ungher den chinesiska ändelsen u, då han kallat henne Upghu, men som hans smak i allmänhet tyckes vara pågot chinesisk, förundrar det mig icke. Det är imedlertid ett af de månge bevisen på den grundlighet, hvarmed Rec. gått till väga. Rec. klandrar, att jag i förordet yttrat, det jag ej nämnt ett ord om de många, högst dyrbara målningsgallerier och stenmusåter, jag haft tillfälle beskåda. Denna anmärkning torde af sig sjelf förfalla, idå hvarje opartisk Läsare lättligen finner, att meningen är, det jag icke uti de efterföljande anteckningar nämnt något om dessa. Äfven gör Rec. ett frågtecken vid ordet: många. Jag får då upplysa, att det är 8. Rec. uppger ytterligare, såsom grund för sitt påstående, att jag vanligen förbigått det, som för Läsaren kan hafva något intressant att framte, det jag åt skildringen af Berlin endast egnat 3!, blad, och hvaraf beskrifningen öfver Gropii diorama upptager ,. Hvad kan väl nu mera en resande hafva att säga om Berlin, efter hvad Hrr Beskow, Pontin och Rydqvist derom anfört? Det skulle verkligen vara både obetänksamt och enfaldigt. Jag har derföre inskränkt mig, såsom jag i förordet uttryckligen yttrat, till fskildringen af de ställen, hvilka desse mine föregångare icke besökt, eller, som tyckts mig ega något intresse, oaktadt det haft ett underordnadt värde för dem. Rec. klandrar, att jag finflätat folksägner i beskrifnipgen om Rhen. Tillsvar härå får jag upprepa, hvad jag pag. 142 anfört, att jag upptagit dem, emedan jag ej sett någon svensk resebeskrifvare före mig bafva gjort det. Hvad min stil äter vidkommer, så inser ingen bättre, än jag, dess brister. Men då Rec. klandrar,, att Jag på det enda, citerade stället (pag. 25 och 26) ofta användt orden: man går uppför etc., så får jag utbedja mig, att han ville uppge, huru man skall uttrycka sig. om stilen skall anses jemn och vårdad. Jag gör mig en ära af, att följa goda råd, och skall således taga dem ad notam till en annan gång. Rec. påstår ytterligare, att talesättet: kasta sig i kläderne, är både oegentligt och obrukligt. Jag vågar deremot påstå, att det är expressift, då det betecknar brådska, och förklara, att jag ända från min barn——— ? ee