Aftonbladet – 1 juli 1841, sida 2

samma till Statsverket influtit, men, sedan stiftets behof i detta afseende blifvit uppfyldt, jemväl tillgodokomma utom stiftet varande pastorat. 27. Med bifall till Kongl. Maj:ts derom aflåtna nådiga proposition, hafve WI, till löner för gästgifvare i Herjeådalen, beviljat ett årligt anslag af tillsammans 310 Rdr Bko, deruti inberäknade de 415 Rdr 8 sk., som förut för sagde ändamål utgått af Kronans behållna ordinarie räntor. 28. I följd af hvad Kongl. Maj:t uti nådig skrif velse föreslagit, hafve Wi funnit skäligt, att till traktamenten för de Magistratspersoner och Borgare, hvilkas biträde längre än en dag för Kronans räkning fordras vid syner, värderingar, inventeringar, m. m. (brandsyner i Kronans hus likväl undantagne), å stat uppföra ett bestämdt årligt anslag af 900 Rdr; hvarjemte Wi, för Wår del, beslutat, att Nämndemän, utom för de förrättningar, hvilka dem, i egenskap af Ledamöter i Häradsrätt, åtigga, äfvensom Fjerdingsmän, när de tillkallas för syner, värderingar, inventeringar, m. m., för Kronans räkning, då förrättningen varar längre än en dag, undfå traktamente, enligt hvad den uti expeditionstaxan för förrättningar hos enskilde bestås, jemte ersättning för resekostnaden, enligt gällande resereglemente. 8 29. Då vi ansett rättvisa och billighet påkalla att Rådhusrätterne i rikets öfriga städer, vid hvilka, i följd af stadens läge eller andra omständigheter, undersökningar, rörande förbrytelser mot tullförfattningarne, oftare förefalla, komma i åtnjutande af samma förmån, som är Rådhusrätterne i Stockholm och Götheborg beviljad, medelst serskilde arfvoden af tullmedlen, hafve Wi hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det täcktes Kongl. Maj.t, efter Generaltullstyrelsens börande, och sedan utredt blifvit, i hvad mån Rådhusrätterne i andra städer inom riket må, i följd af der handlaggda tullmåls antal och betydenhet, anses böra en serskild ersättning derför tillgodonjuta, till dessa domstolars ledamöter och expeditionshafvande af tullmedlen anvisa arfvoden till, i förhållande derefter, bestämde belopp. 8 350. Med anledning af en ifrån Kongl. Maj:t afiåten nådig proposition om anslag af allmänna medel till Kathedralskolan i Lund, i stället för dertill anvisade 14,047 tunnor s.k. klockare-helgonskyldskorn, hafve Wi, enär den för bemälde kathedralskola den 22 December 4831 fastställda stat icke erfordrar hela det penningebelopp, som motsvarar ifrågavarande 1,047 tunnor spanmål, godtfunnit bevilja ett årligt anslag af 3,856 Rdr 45 sk. 4 rst Bko, hvarigenom skolans behof af klockare-kelgonskyldenr kommer att upphöra; i sammanhang hvarmed Wi beslutat. att de församlingar inom Lunds Stift, af hvilkas helgonskyldskorn påräknats bidrag till katåedralskolan i Lund, böra, så vidt de förbinda sig, att uteslutande till folkundervisningens befrämjande inom församlingarne använda berörde bidrag, bibehållas vid oqvald besittning deraf, men att deremot de församlingar, som ej vilja antaga ett sådant viltor, och ej heller kunna lagligen styrka sin rätt, att disponera denna del af klockare-helgon-skylden, skola, i enlighet med Kongl. Brefvet den 9 December 41836, i den mån de dermed aflönade Klockare afgå, densamma inleverera till Lunds Kathedralskola hvars statsanslag då kommer att i förhållande derefter minskas. I 6 31. Jemte det Wi hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, om inrättande af undervisningsanstalter i navigationsläran, hafve Wi, för detta ändamål, å stat anslagit 7,700 Rdr, för navigationsskolor i Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö och Calmar; 1.500 till instrumenter, böcker, m. m., för dessa skolor: 500 Rdr för hvardera afstäderne Wisby och Carlshamn, att användas till underhåll af de i nämnde städer redan inrättade eller tillämnade lägre undervisningsanstalter i navigationsläran, samt 300 Rdr, allt årligen, till inrättande af en navigationsskola i någon af de norr om Gefle belägne städer; hvarförutan Wi, till anskaffande af de för de fem förstberörde navigationsskolorne erforderlige instrumenter, böcker, kartor, m. m, beviljat en summa af i ett för allt 16,600 Rdr, att af Wårt Riksgäldskonteret utbetalas; åberopande Wi, i afseende å sättet och vilkoren för dessa anslags utgående, Wir i detta ämne afgifna underdånige skrifvelse af den 43 Februari detta år. g 32. Till beredande af lindring uti de tryckande bördor,, allmogen i åtskilliga af rikets landskap, sedan längre tid tillbaka, fått vidkännas, i följd af sådana dagverksoch arbetsskyldigheter till kungsgårdar och boställen, hvilka icke grunda sig på hemmanens skattläggning och indelningsverket, hafve Wi, uti underdånig skrifvelse den 30 December sisttlidne år, hos Kongl. Maj:t anhållit, det Konungens Befallningsbafvande måtte undfå nådig befallning, att anställa en fullständig och noggrann undersökning, angående sådane uti hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripne dagverksoch arbetsskyldigheter, som in natura utgöras till de Kronans hemman och lägenheter, hvilka, såsom boställen, m. m., äro embetsoch tjenstemän anslagne eller till inrättningar upplåtne, hvarvid bör utredas, huru dessa skyldigheter tillkommit och hvarpå desamma sig grunda, hvarförutan Konungens Befallningshafvande, i de fall, då nämnde skyldigheter icke äro närmare bestämde, böra söka tillvägabringa sådana öfverenskommelser, hvarigenom, åtminstone för tiden efter nuvarande boställshafvares afgång, vwisst antal dagsverken må blifva bestämdt; ankommande det deremot på vederbörande sjelfve, att i de fall, då de icke osämjas om den dagsverkseller arbetsskyldighet, som skall, utgöras, sin talan derom j laga ordning utföra, Åliggandet att in natura utlgöra berörde arbetsoch dagverksskyldigheter, hafyve mm mr OT ERSSON TESTEN