Aftonbladet – 25 juni 1841, sida 2

4 FATVBETUE FRE) IAISTGO VIfU VV AM vev Eder i edra nyttiga mödors värf! Frambären till edra Kommittenter mitt varma hjertas helsning. Sägen dem, huru nära det tillhör Sverges allmoge, i synnerhet för den trogna vård om Statens urgamla grundfästen: Altaret, Thronen och Lagen; den egendomligt friska lifskraft i försvaret af sanning, rätt och frihet, den kraft i försakelsen, den renhet i seder, det högsinta förakt för veklighetens och flärdens besmittelser, hvarigenom kärnan af denna samfunds klass, med enfaldens vishet, lefver och verkar, oftast sannare än det högre vetandet, i samhällsinrättningens djupaste mening, att vara en uppfostringsanstalt — för evigheten. Ett redligt och hjertligt farväl! De i går och i dag ankomna utländska poster, från Hamburg och London, medförde tidningar från Paris af den 45, från London af den 18, samt från Hamburg af den 49 dennes. Från Konstantinopel har man inga underrättelser af sednare datum, än Måndagspostens. FRANKRIKE. Marskalk Soult skall nu vara fullkomligt återställd från sig opasslighet (han fyller i år 78 år), men säges hafva beslutat, att icke befatta sig med allmänna ärenderna, förr än kammarens session är definitivt slutad. Man tror, att den lilla misshälligheten med pärskammaren ej skall hafva några vidare följder, än att åtskillige af ledamöterne grondera något, och att sedan allt återigen blir godt och väl. De ädle pärerre äro ledsne vid de många politiska processer, hvarmed de öfverhopas, och flere af dem skola hafva förklarat, att de icke mer ärna infinna sig vid någon sådan. I anledning häraf har regeringen länge tvekat, huruvida hon skulle till kammaren hänsjuta Didiers rättegång, men efter mycket vacklande lärer det ändtligen i en ministerkonselj, hvari konungen presiderat, blifvit afgjordt, att sådant verkligen skall ske. Detta tyckes bevisa, att man anser sig icke behöfva serdeles frukta kammarens ovilja, och att den icke kommer att hafva någon ministerförändring till följd. Sednare underrättelser från Paris af den 435 förmäla likväl, att ofvanstående uppgift skall vara ogrundad, och att Didiers sak kommar, liksom den föregående aktionen mot tidningen France, för ungefär samma fråga, eller publicerandet af Ludvig Filips bref, att behandlas af de vanliga domstolarna. Tidningarna anföra och kommentera med mycken förtrytelse en dagorder af öfverste Paillot, hvars regemente ligger i garnison i Lille, hvari han uppmanar officerare, underofficerare oeh soldater, att återtaga, eller åtminstone ej förnya sin prenumeration på tidningen Sentinelle de V Armee, emedan det vore ett legitimistisk blad, som, undar förevändning, att försvara armeens rättigheter, predikade indisciplin och sökte, genom chefernas smädande, sprida förvirring i dess leder. Quolidienne uppdukar en redan förut omtald historia, att general Bugeaud skall tillåtit sig ett oskickligt förfarande emot hertigen af Nemours, hvilken derföre beslutit återvända till Frankrike. Hvad som i detta fall anföres, är likväl icke farligare, än att det väl kunde anstå en chef mot en under hans order stående person. Han skall t.ex. nämligen hafva sagt åt prinsen, som besökte honom i hans tält: Sätt er, min bäste, jag är straxt till er tjenst, men hvarvid prinsen, i stället att afbida sin befälhafvares återkomst, gick sin väg. och skall hafva förklarat sitt beslut, att lemna armeen. Man får nu se, om denna så kallade otillbörlighet bår generalens rappellerande till följd eller icke. SPANIEN. Ministrarne hafva åter lidit ett nederlag i Deputerade kammaren, i ett ämne, som väl icke rörde någon politisk fråga — det handlade nemligen om föryttrad egendoms återinlösning af arfvingar, som, oaktadt Justitieministerns motstånd beslöts med stor majoritet — men som i all fall visar, huru litet inflytande den nuvarande konseljen har på representationen. Frågan om förmynderskapet för drottninger och hennes syster lär snart förekomma i Kamrarna, ehuru mycket regeringen sökt afböja det Don Fransisco de Paula troddes ärna begifva sig till Madrid, för att göra sina förmenta anspråk ji detta fall gällande. I Barcelona har den 7 några oroliga uppträden förefallit vid en tullauktion på konfiskerade varor. Tre till 4000 väfvare samlade sig kring Ta a LT 00 nnninsriserek——— El lang förbunnada orafvan att min mar hactivt