Aftonbladet – 25 juni 1841, sida 2

ste intaga intaga sängen, flera dagar. Men så snart patern ansåg mig återfått tillräckliga krafter, att kunna transporteras, erhöll jag löfte att vistas i fria luften en: kort stund hvarje dag. Härmed fortsattes, tills jag sjelf kunde gå den lilla korta gången genom smala porten ned i trädgården. Förmodligen gjorde vanan vid södrens . kanske herrligaste nejd, tillika med mera stärkta krafter, att jag sedan ieke erfor den häftiga skakning, som det första intrycket åstadkommit. I klostret funnos flera slags musikaliska instrumenter, hvariblånd äfven var en harpa. Som jag med någon färdighet kan uttrycka spela dett: instrument, blef musiken snart min bästa tillflykt och kanske också det bästa medlet till mitt fullkomliga återställande. Den goda Nikolinå, som från första stunden visat mig en synnerlig välvilja, var oskiljaktig ifrån min sida Hon hade hela det italienska anlaget för musik och en förträfflig röst; snart voro hön och jag hvarandras oumbärliga accompagnatricer. Mir hälsa började småningom att förbättras, ofta tänk te jag, om mina föräldrar endast funnos uti den na vackra trakt, vore min önskan, att här lefv: hela min tid. Jag sade detta till Abbedissar vid en promenad åt kyrkogården. Häldrep, sva rade der vördnadsvärda klosterfrun skulle ja; önska att du måtte tillhöra oss för alltid, oci låta inskrifva dig som novis, när du blir full komligt återställd. Ett år räknas pröfvotiden är du då nöjd må du qvarstanna, men äfven di kan du återvända i verldens sköte; vare de ilångt ifrån oss att ålägga dig något tvångl Samma afton som Abbedissan gjorde mig det ta förslag, erhöll jag första brefvet från min svå ger, jemte anvisning på, en bankier i Palermo. Or mina föräldrar skrefs ingenting annat, än att Ehrn stein hade ombestyrt brefvets fortskaffande. Mer mitt olycksmått var ej fullt ännu. Iettserskild bref tillagt några dagar sednare i samma om