Aftonbladet – 22 juni 1841, sida 3

Hela påföljande dagen förblef han sängliggande, emedan bröstplågorna förökades. Grefvinnan ville kalla läkare, men Waldenborg begagnade endast de läkemedel Roselli förordnat för honom och afbidade med ovanligt sinneslugn hans ankomst, som inträffade mot aftonen. Grefvinnan hoppades ännu då hon gick emot Roselli, att han skulle medföra tröstande tidningar. Har svarade obestämdt på de frågor hon framstälde och åtföljde henne till Waldenborg, som räckte handen åt sin vän och sade lugnt: apå hvilker timma lemnade Emili verlden? — chon lefde ännu, svarade Roselli, då jag reste från Rosen: bolm, meny tillade han, autgången är oviss. — Waldenborg berättade honom den dröm han haft sistleden natt och försäkrade, att han, i anledning häraf vore öfvertygad, att Emilis död redan inträffat. Med mig är det förbi, tillade han; cmin ungdomsstyrka var din outtröttliga vård behjelplig vid det första hårda slag, som ö det tilldelade mig; men att den sextiåriga man. nen faller vid det andra, kan du icke förekom ma. dKlockan tre vaknade jag, sade Walden. borg; Roselli, som insåg det vara förgäfves, al längre trösta Waldenborg med något hopp,sva rade: ja på den timman slutades Emilis li dande. Waldenborg begärde ett glas valten och i sam ma ögonblick, störtade en våldsam blodströn Igenom mund och näsa. Förgäfves bemödade si Roselli att hämma den. Ett par timmar deref ter var Waldenborg iche mer. Roselli, som ef ter tvenne tiotal af år, hade hoppats återse si (ungdomsvän, Waldenborg.ikretsen af maka oci I barn, lugnad efter ett långvarigt lidande, åter såg honom endast för att tillsluta fadrens oc dottrens ögon. Han delade den efterlemnad makans och modrens bittra förlust, och sedai Waldenborgs lik i stadens kyrka blifvit jordfä ,stadt, åtföljdes det af Stålfeldt och Roselli til den graf der Emili hvilade,