Aftonbladet – 22 juni 1841, sida 2

blommorne, till de kransar, hon skulle binda, försökte han, hvilken färg af blommornas, som bäst passade för hennes blonda låckar, och Emil försäkrade, att den vackra blåa färgen af förgä mig ej, prydde bäst haus ljusbruna hår. Snar var arbetet slutadt och sällskapet var församladt Den välklädda majstången upprestes, under er vacker musik, af de unga herrarne, hvilka strax derefter uppbjödo damerna, och dansen började: omkring majstången. Den unga Stålfeldt oc Emili voro oskiljaktige. Vid solens uppgång åtskiljdes sällskapet, och då Emili inkom i säng kammaren till ma bonne, för att hvila, talade hon, som vanligt, öppet och förtroligt om hvac som passerat under sällskapsnöjet; att hon fram för allt intresserat sig för Stålfeldt; och fria han till mig, som jag säkert tror,, tillade hon eså gifter jag mig och bjuder ma bonne på bröllop. — Om Emilis pappa är nöjd härmed måste vi tilläggan, svarade den gamla guvernan ten, aeljest får Emili afbida någon annan, mer: förmögen oech mera ansedd man. — aPappax svarade Emili, cönskar endast att se mig nöjc och lycklig, och när jag säger till honom, att jag icke vill gifta mig med någon annan än Stål feldt, så är jag säker, att pappa icke tvinga; mig; han är ju alltid så god, och har ännu al drig nekat mig något. Emili träffade Stålfeld flera gånger, under de dagar, hon vistades p Hartby, emedan mamsell Renbeck, tillika mer flickorna, blef inviterad till flera små lustbarhe ter imom församlingen, Då Emili återvände hem till Rosenholm, mölt henne en glad öfverraskning; ty Stålfeldt sto på trappan och emottog henne ur vagnen. Stål feldt hade redan ett par år följt Waldenborg p ting och var hans första protokollist, fastän Emil först nu tycktes hafva gjort denna vigtiga upp täckt. Under midsommarsdagarne talade Stål feldt allt, hvad ynglingarne vid dylika tillfällei tala, och Emili skyndade, så snart hon fann Jäg