Aftonbladet – 22 juni 1841, sida 2

EMILI FIRMAN, ) ELLER BLADET VÄNDER SIG. Sann händesle. Vv. Sex år hade Emili begagnat ma bonnes undervisning, och af församlingens pastor blifvit förhörd i religionsbepreppen. Waldenborg var glad att få hemföra henne, men oaktadt Emili på det innerligaste älskade sina föräldrar, kostade det henne bittra tårar att skiljas vid sina vänner i Hartby, och likaledes var förlusten af Emili för dem ganska svår. Waldenborg lofvade henne att få besöka dem, när hon önskade, eller bjuda ma bonne och flickorna hem till Rosenholm, och härvid tröstade dessa vänner sig imedlertid. Det förtroliga umgänget emellan Emili och hennes vänner i Hartby fortsattes; Mamsell Renbeck hade bjudit Emili, att passera midsommar på Hartby, för att der återse några af sina fordna pensionskamrater. Den i landsorterne för ungdomen så glädjande Majstången, hade alltid utgjort för Emili ett af hennes högsta nöjen. Vid kransarnas bindning hade Emili, alla de år hon vistats i Hartby, alltid valt och ordnat blommorna. Nu skyndade hon, tidigt på morgon, i spetsen för sin glada trupp, till ängarne, att söka de vackraste blommor. Mamsell Renheck hade, för att så mycket mera, öka Emilis nöje, på eftermiddagen bjudit församlingens ståndspersoner, att deltaga i midsommarsdansen. Kapten Stålfeldt, närmaste grannen, var den första, som hörsammade kallelsen. Utom sin unga fru, medförde han sin bror, en ung auskultant, hvilken med mycken skicklighet förstod att deltaga i flickornas sysselsättning med maj tångens försköning; serdeles ville han vara Emili bebjelplig, och emellanåt, under det han utsökte de vackraste