Aftonbladet – 22 juni 1841, sida 2

med modkostymer; Panorama, med artistiska bilasor och någorlunda motsvarande de bögre fordrinvarna; Villamirs Aacoreta, en härmning af Jociys Hermite,, likaledes med vackra litografier, 0. 8. v. Rent litterära äro Carnerros Cartas Espannola: sedan 48314) ett alla litteraturens grenar omfattandel företag, och Criticon, papel volante de literatura I y b llas artes, som år 1835 begyntes af Bartolome Jots Gallardo, den berömde författaren till Diecciona ris critico. Till helt olika slag hör den af generalen och exministern Evaristo San-Migual redigerade R. vista miitar, som, utom en historia och kritik öfver det nu slutade borgerliga krigets fälttåg, innebåller intressanta anekdoter öfver fordna och nuvarande tidens fältherrar med deras porträtter ; Boletia de jurisprudencia y legislacion; Boltin de medecina, cirurgia y farmacia, m. fl. Men äfven provinserna börja rivalisera med denna jurnalistiska verksamket, och flera landsortstidningar förtjena redan uppmärksamhet, såsom Eco de Aragon och Aurora i Saragossa; den i Cadiz utgifna El tiempo, hvari förekomma grammatikaliska och filosofiska artiklar af den berömde skalden Alberto Lista, och den belletristiska veckoskriften Aurecola. Sådana veckoskrifter, med litografiska plancher, eger också Malaga i Guadalhorz: och Granada i Alkambra, m. fl. Regeringen har år 4835 stiftat tvenne nya akademier i Madrid, nemligen en för naturvetenskaperna och ett musik-konservatorium, hvilket sistnämnda bär titel af Maria Christinas, hvarförutan ett privat sällskap bildat ett litterärt samfund under namn af El atenzo, ett redan 4821 och 414822 i Madrid inrättadt, men af restaurationen upphäfdt sällskap upplyste fosterlandsvänner, som år 1856 upplefde ånyo, och hade till föremål utbredande af vetenskaplig och högre litterär bildning och som de söker befordra, icke endast genom ett läsekabinett med inoch utländska tidskrifter och ett valdt bibliothek, utan äfven genom offentliga föreläsningar öfver filosofiska, filologiska och historiska ämnen, hvilka gratis hållas af dess utmärktaste medlemmar; El liceo arlistica y literarin, likaledes år 1838 stiftadt, med det tredubbla ändamålet att föranstalta soirger, dramatiska föreställningar och föreläsningar öfver Spanska produkter, exposition af målningar och slutligen att utgifva en månadsskrift, som bär föreningens namn; La soci dad filarmonica, hvars namn tillräckligt angifver dess ändamål, äfven i Madrid; slutligen har äfven poeten Zovilla, jemte någre hans vänner i hufvudstaden stiftat en ny vitter akademi. Hvad nu de egentliga vetenskaperna angår, så är det af landets historiska tilldragelser tydligt, att de, under de sednare decennierna svårligen kunnat göra några framsteg. Sålunda har filosofien stannat på den skolastiskt-empiriska ståndpunkten och på sin höjd hafva i dess praktiska grenar, tex. i pedagogiken, ett par försök gjorts, hvilka på sin höjd kunna kallas luckfyllnader, t. ex. Cartis sobre los vicios de Ii instruccion pubica, en Espanna y proyecto de un plan su reforma af D. Manuel Jos Narganes. (Madrid 1834.) Mi opinion scbre la educacion de las mugeres af Aug. de Letamendi (Madrid 1833.) Såsom förkunnare af dena inbrytande dagen kan man anse tvenne skrifter af Arguelles om menniskans symboliska enhet och bestämmelse på jorden, eller förnuftets filosofi, och om olika religiorslärors tolererande. Men ehuru ordet tolerans) numera äfven kunnat uttalas i Spanien, ehuru den upplysta katbolicismen och Spanska kyrkans friheter i sednare tider funnit vältalige försvarare i den förträfllige J. L. Vellanueva och Canga Arguelles samt Guds ord blifvit tillgängligt genom bibelöfversättningar af Torres, Amat och Gonzalez Carvajal, står thologien, som vetenskap, likväl på en ganska låg ståndpunkt; äfven häri kunna blott ett par skrifter anföras, som hufvudsakligen hafva dagens frågor till föremål, såsom Undersökningar öfver Spanska kyrkans förhållande till Påfliga stolen m. m. Karakteristiskt är, att ännu år 1837 utkom i Mad:id en skrift om konsten att tiga öfver religiösa ämnen.n Vida mer hafva de öfriga fakultets-studierna odla:s, isynnerhet de juridiska, politiska och kameraHistiska vetenskaperna, hvilka naturligtvis vid statssförfattningens och förvaltningens reorganisation samt för den parlamentariska voro af stor vigt och behöflighet. Inom lagfarenheven bearbetades isynner: het med all flit juridikens historia och den inhemska rättsläran. Åtskilliga skrifter hafva häröfver ut Fgifvits och isynnerhet nya upplagor af äldre laga och författningar. Liksom till en ironisk motsat: imot den dåliga statshushållningen, odlades med ser ädeles förkärlek allt sedan medlet af förra århundra det de kameralistiska och politiska vetenskaperna Hisynnerhet national-ekonomien, och år 41834 stifta jädes till och med i Madrid en offentlig lärostol TEconomia industria!. Atskilliga verk hafva äfver Hi denna väg utkommit. Jemväl medicinen och fy j siken bafva i sednare åren icke blifvit alldeles lott lösa, och såsom författare derinom nämnas: J. A Bernal Munoz, Don Mariano Jose (Gonzalez y Cres fpo samt J. M. Ballesteros. Naturvetenskaps-akade imien utgaf år 1836 sin första årsberättelse, redige j rad af dess sekreterare Don Mariano Lorente. Au fgustinermunken Manuel Blanco utgaf år 4837 på YManilla en Flora dFilipinas, sequn el sistema d Linnco. Framförallt bearbetades likväl mineralogien i I statistiken och geografien har åtskilligt blifvi gjort, bland andra af den som deputerad och parti !ichef bekante Don Firmin Caballero, af Navarrete som utgifvit en undersökning om de Spanske sjö ) farandes upptäcktresor i 45 och 146 århundradet; a den nillrike sedelmålaren Don Ramon de Mesener