Aftonbladet – 16 juni 1841, sida 2

gubbe med långt, hvitt skägg, förmodligen familjen farfader; ty först sedan Kineserne blifvit farelle morfäder låta de sitt skägg växa. !) Allt det öfrig husfolket tycktes ha gripit till flykten. Denne mar såg sig omkring så sorgsen och isolerad och derjem te föllo hans tårar i sådan mängd öfver det vissne anletet, att vi ej bade bjerta att medföra gubben så som fånge, ehuru. af vår tolks uppgifter med visshe kunde slutas att kompradoren blifvit gripen här grannskapet, och vi genom den gamles tillfångata gande sålunda säkrast kunnat hoppas hans frigifvan de, ty gubben var byns föreståndare, såsom han sjel erkände. Sålunda genomströfvades landet i alla riktninga under flere dagars tid, men alla forskningar vorc förgälves och kompradoren kunde ingenstädes åter finnas. Flottan seglade nu upp till floden Peho. mynning, hvarest det bekanta sammanträdet mer chimlasonens fullmäktige egde rum, hvilket förf beskrifver på följande sätt: ij aEn bro af båtar förde oss öfver den träskiga mar ken; derefter fördes vi på en smal gångstig till et läger, hvarest tält voro uppslagna till beskickningen: emottagande. En stor skärm stod vid ingången, på det ingen måtte kunna se hvad som föregick i de inre. Här emottogos vi af flera embetsmän, son ledsagade oss till Kia schin; han steg genast up från sitt säte och bemötte oss med den största ar tighet. Denne höge embetsmans hela sätt att vara skulle lända hvarje hofman vid Europas artiga ste hof till ära. Han bad oss sätta våra hatta och mössor på hufvudet, lät presentera för sig hvarje ledamot af missionen serskildt, och sade at han hoppades, det vi riktigt erhållit förråderna. Har bad derefter om ursäkt, för det han emottog oss sitt tält, men Tarku !) låg för långt borta från stran iden. Det kejserliga ombudet tycktes, för att döm: I!) Detta är säkert ogrundadt. 2) Lord Jocely skrifvit oriktigt Tarku; staden hete Ta ku, d. v. s. den stora marknaden, nära Pe hc eller norra flodens mynning. Husen i Ta ku ut göra, liksom de många byarna längs flodens strän. der, en fyrkant; murarna åt norr äro vanligtvis något högre, än de öfriga, för att afhålla de kalle vindarna, som blåsa derifrån.