Aftonbladet – 15 juni 1841, sida 2

slaget, såsom man kunde förmoda, Förstärkta StatsUtskottet i dag ej fulltaligt. Alla ledamöjerne af Borgare och Bondestånden infunno sig men endast 3 af Adeln och 3 af PresteStåndet. Då kom till Utskottet ett försegladt bref från Grefve Horn, med utanskrift: till förstärkta StatsUtskottet från dess ordförande, men som ingen annan än den äldste närvarande ansågs föra ordet, beslöts att ej öppna det. Imedlertid beslöt Utskottet, att sedan det å sin sida icke uraktlåtit något, hvad på det ankom, och likväl var fåtaligt, någon votering ej skulle anställas. ND — För de i gårdagsbladet omnämnda, till Rikets. Ständer i Lördags aflemnade Kongl. skrifvelser få vi nu mera fullständigt redogöra. Den första angick de af Rikets Ständer förnyade instruktioner för deras Revisorer af Statsoch Riksgäldsverken. Rikets Ständer hafva begärt att Kgl Maj:t måtte i Nåder låta i Svensk Författningssamling nämde båda instruktioner kungöra, samt, hvad den förra af dem beträffar, i öfverensstämmelse med Grundlagens stadganden, utfärda serskilda föreskrifter, angående de åligganden, hvilka i och för ravisionen af Statsverket tillkomma vederbörande Embetsoch Tjenstemän i Rikets förvaltande verk. Kongl. Maj:t har funnit denna begäran och föremålet derför vara till form och uppställning afvikande från den ordning, som hittills blifvit handlingen af likartade frågor följd; men då dagsordningens 638 åt Rikets Ständer tille: rättigheten, att för sine Revisorer utfärda struktion, som vid granskningen S och Riksgäldsyerken bör lända ders Ombud till efterrättelse: aj der nu beslutade instruktioner, jemförliga Reglementen, Rikets Ständer för sine i Banken och Riksgäldskontoret vid hvarje fastställa, icke innefatta några stadganden betsverkens förhållande till Rikets sorer: och då, vidkommande serskil nen angående Statsverkets granskni icke företer någon så väsendtliz ski de ordalag, Regeringsformen och Ri: gen i afseende på sistberörde granskning be; att anledning deraf bör hämtas, att nu, vid dagens annalkande slut, af Rikets Stä efter nämde ordalag lämpad rättelse rande instruktions uppställning; vill Kong utan att mid ofvanförmälta båda instruktions befattning, i Nåder tillåta, att desamma må, Rikets Ständer begärt, genom tryck i Syens fattningssamling allmängöras, enär Rikets Stände Her deras Ombud härom hos vederbörande sig anmäla. Kongl. Maj:t förklarar likväl, att, då Riksdagsordningen innehåller de föreskrifter, Rikets ders Revisorer ovilkorligen äga att vid utöfoi af sitt kall iskttaga, Kongl. Maj:t alltså, endast under förutsättning, att dessa föreskrifter fortfarande skola ordagrannt lända Rikets Ständers Revisorer till efterrättelse, nu bifallit allmängörandet af merberörda, förnyade instruktioner; varande Kel. Maj:t sinnad, att i Nåder meddela de förvaltande Embetsverken sådana föreskrifter, angående deras åligganden i och för Revisionen af Statsyerket, som med Grundlagarne öfverensstämma. Den andra angick taxa å expeditionslösen i Rikets Ständers Bank, Diskont och Lånekontor. Rikets Ständer hade begärt, att denna af dem fastställda taxa måtte varda genom allmän kungörelse till efterlefnad utfärdad. Kongl. Maj:t yttrar sig härvid icke kunnat lemna utan uppmärksamhet. att nämnde taxa, som icke uteslutande angår förvaltningen af Rikets Ständers Bank, utan har till ändamål att lägga vissa afgifter å allmänheten, som nödgas begära och utlösa handlingar ur Banken, sådant oaktadt icke blifvit i den ordning Grundlagen förutsätter (?) till Kongl. Maj:ts stadfästelse öfverlemnad. Men, för att icke genom yrkandet af rättelse i behandlingen af detta ärende å sin sida gifva orsak till riksdagens ytterligare förlängning, vill Kongl. Maj:t, då taxan för öfrigt icke befunnits innefatta anledning till erinran, låta allmän kungörelse utgå, med förklaring, att densamma skall gälla till efterrättelse ifrån och med den 4 Augusti detta år intill slutet af det år, då nästa riksdaginträffar; förväntande Kongl. Maj:t att Rikets Ständer då skola denna fråga i underdånighet åter anmäla, på det Kongl. Maj:t må komma i tillfälle att lagiikmätigt (?) fastställelse å denna taxa meddela. Den tredje angick den gamla tvistefrågan angående uppförande på stat af de 18,568 Rdr samt 188 tunnor spanmål, motsvarande skillnaden emellan ordinarie anslaget till aflöning för Gardesregementerna och de af Kongl. Maj:t år 4831 fastställda interimsstater. Rikets Ständer hade nu, liksom 11834, på enahanda grunder, ansett sig ej kunna bevilja detta anslag. Kongl. Maj:t har, efter att hafva hört kommitterade och vederbörande kollegier, och ehuru öfvertygad derom, att befälets antal vid Dess LifgardesI regementer icke är större än den trägna garnisonstjensten i hufvudstaden fordrar, likasom ock at detta befäls lönevilkor, synnerligast i de lägre gra: I derna, icke tåla nedsättning, likväl, för att gå Ri Ikets Ständers önskan till mötes, under denna dag beslutat att, dels genom indragning af ätskillige officersoch underofficersplatser, dels ock genom nedsättning af det högre befälets och stabernas lö. ner. men med bibehållande af subaltern och under: rm ce mö nce fpstnge a a AR ÄRE AR RA SR NINA An AR RR RR NRA FUN RR DET NN DT rr uti I I I