Aftonbladet – 9 juni 1841, sida 2

len i försvar, att, såsom medel dertill, inför samma allmänhet göra de ursinnigaste personliga anfall mot enskilda Ledamöter af de 92:e öfriga Riksstånden, samt följaktligen, utan afseende så väl på dessa Ledamöters både i det allmänna och enskilda lifvet ådagalagda välförhållande, som på deras, i riksdagsprotokollerne vitsordade nitälskan för lagbunden ordning och riksdagsmannakallets uppfattning från en hög och ädel synpunkt, offentligen framställa dem, såsom upproriskt sinnade och intagne af hat och fiendskap till statens högste och oantastlige öfverhufvud. Lägger man nu härtill, att en och annan af de till Kongl. Maj:ts Konselj hörande män, hvilka anses utgöra dess egentliga kärna, blifvit från samma håll angripne, på ett sätt, som tydligen utmärker ett bemödande, att aflagsna dem från Konungens rådgifvande personal, och i stället der introducera personer, med prononcerade machiavellistiska grundsatser, så lärer svårligen kunna nekas, att, åtminstone utom oss, bildat sig ett riksdagsparti, med en ganska eftertänklig syftning, och med bestämd föresats, att låta ändamålet helga medlet. Bevisen i denna del äro nära till hands och skola, derest behof deraf göres, icke uteblifva. De kunna så mycket heldre åberopas på detta rum, som det är en bedröflig sanning, att Bergareståndets söndring, i fråga om handelsoch näringsfriheten, i betydlig mån gynnat ofvannämnda beklagansvärda ställning, och beredt möjligheten af det tänkvärda förhållande, att en del af Ståndets Medlemmar kunnat, utan osmak, hålla till godo offentliga loford från samma händer, hvilka skymfat andra Ståndets Ledamöter, till en grad, som, derest grund dertill kunde inom verklighetens område upptäckas, skulle göra all sammanhållning af denna rådplägande församling omöjlig. Omsider har nu en del af BondeStåndets delegerade, med föranledande af Ridderskapets och Adelns samt PresteStåndet, vid serskildta tillfällen gifna tänkvärda föredöme, jemväl undandragit sig att votera uti visse på förstärkta StatsUtskottets omröstning, ankommande mål. Detta egde rum vid gårdagens sammanträde, då en ledamot af Bonde Ståndet, uti ett skriftligt anförande, förehöll de båda främsta Stånden, huruledes de, i uppgifna fall, brutit mot Rikets fundamental-lagar. Jag nedlägger nu min reservation mot bemäldte delegerades uteblifvande från den utsatta omröstningen, med rttrad förhoppning, a:t BondeStåndet finner utväg att godtgöra detta, efter mitt förmenande, origtiga handlingssätt och bereder omöjlighet, att åter upptaga den i går, bos förstärkta StatsUtskottet, afbrutna voteringen. För min del kan jag ic:e godkänna, att den, af de båda privilegierade Stånden brutna RiksdagsOrdningen gendrifves, medelst de repressalier, Bonde-Ståndets ofvan förmälde delegerade, på nyssberörde sätt åsyftat. En sådan art af vedergällning vore på intet vis öfverensstämmande med den värdiga hållning, BondeStåndet, under hela det föregående Riksmötet, iakttagit. Hos ordningens vänner inom Representationen böra aldrig motiver, med minsta ansträngning af hämdlystnad få göra sig gällande. I detta hänseende tillåter jag mig att åberopa det exempel af orubblig moderation, som lemnats af de förut omnämnda Representanterne, ty skulle dessa Representanter, — så ursinnigt angripne, skymfade och beljugnce inför allmänheten som de varit, — hafva låtit hänföra sig af en, med deras medvetande af eget värde föga förenlig känsla af hämd, — — — så skulle ofelbart hafva inträffat förhållanden, hvilka stört den allmänna ordnirgen, gjort Riksdagens lugna fortsättning omöjlig och således befrämjat de omstörtande afsigter, som, efter all sannolikhet, ligga till grund för de anfallandes företag. Hr Petres reservation, i anledning af förstärkta StatsUtskoltets voterade anslag för Strömsholms kanal. Genom slutlig omröstning har Strömsholms kanal-bolag fått sig anslagit, af statens medel, 350,000 R:dr B:co mer, än Borgareoch Bondestånden beslutat, och 400,000 R:dr mer, än bolaget, enligt hvad till min kännedom kommit, ansett för sig oundgängligen nödigt, att, såsom I skänk, af staten erhålla. Det nu beviljade ansenliga anslaget, är icke förbundet med det hos j ) Borgareståndet godkända vilkor, att bolaget icke Iskall ega att, till kanal-arbetets utförande, beTtjena sig af arbets-kommenderingar. En ökad Tbörda för det allmänna uppkommer nu genom Idet tvång, som icke lärer för vissa rotehållare juteblifva, i ändamål att förmå dem utrusta sina -I soldater åt kanal-grafvarne, på enahanda sätt, -Isom tillgår vid Trollhättan. Företager sig någon, att förehålla Strömsholms bolags-represenÅ Jtanter obilligheten häraf, — äfvensom alt uttrycka silt ogillande öfver den inflytelse, som föranledt, att bolaget erhållit 600 000 R:dr af Istaten, i stället för 500,000 R:dr, hvilka utgöra Idet högsta stats-anslag, som för Strömsholms t kanal skäligen kunnat ega rum, så blir, efter hvad jag trott mig förnimma, det kategoriska svaret: Vi hafva i alla fall fått åtnjuta ganska Iringa frikostighet, i jemnförelse med TrollhätSltan Det förekommer mig, som hade man härt uti ett talande bevis på demoralisationens fort plantnings-förmåga. För Sveriges industri är Idet af stort intresse, alt nya kanaler kunna, i -Iflera delar af landet, öppnas, men det kan ieke KPA ROSEN NEAR NAS USER I