Aftonbladet – 8 juni 1841, sida 3

; verkställes, beslutet angående bevillni?gens nedsät -jning för städernas borgerskap instä!les; — 4: att, i fall Konungen skulle vägra verkställighet i Rikets Ständers beslut, angående upphäfvandet hemmantalsräntan från och med år 4844 eller anbc falla dess ånyo debitering och uppbörd, sedan den samma en gång upphört, all uppbörd af allmänr bevillningen etter 4:a artikeln samt efter 2:a art: keln S8 24, 22, 23, 28, 29, 33 och 33 för hemma och lägenhet:T, verk och inrätltninger m. m. unde eganderätt; och 48 för fastighet i ståd rne, tc nast skall inställas. — — ,3.0 för det fall Konun gen skulle vägra verkställighet åt Rikets Ständer beslut, att ifrån och med år 4841 upphäfva hem mantalsräntan, eller förordna om dess ånyo debite ring och uppbörd, sedan densamma en gång upp hört, Riksgäldskontoret skulle vara pligtigt att vä gra all utbetalning till Statsverket af den del uta allmänna bevillningen, som sålunda anses motsvar hvad hemmantalsräntan kunnat utgöra.v — — — Dessa förslag till alternativa stadganden kalla; Correspondenten kränkande insinuationer mo Konungen,, den våldsammaste opposition, Sve. riges riksdagshistoria känner, förnärmande anfal mot Konungen. Härvid är nog att upplysa, at Frihb. af Nordins motion icke innehöll någonting angående Konungen personligen, utan att orde Konung brukades af honom i stället för ode: regering, en grundlaglig beteckning, som ru. mera allmänt förstås, om icke af en gammal sol dat, som tror att då man talar om kungen, m ste man nödvändigt mena Carl XII eller Car Johan. För öfrigt inse alla, med riksärender bekanta personer, att dessa förslag til stadgar in. nefatta ganska vanliga och nödiga försigtighetsmått för att gifva helgd åt de beslut, som grundas på folkets i grundlagen bestämda rätt all si; allena beskatta. Vidare utropar Correspondenten: Och abdikationen sedan? Hvem som vill må hylla en sådan press, icke vi.n Härmed förhåller sig så, att väl de devuerads tidningarne, men icke oppositionstidningarne, sat i fråga och gifvit vinkar om planer att H. H. nuvarande Konungen, borde abdikera. Östgötha Correspondentens uttryck måste likväl så förstås, som om dessa vinkar kommit från oppositionen; ty det är denna, som ban, Gud bättre, icke vilt hylla. Man ser att detta misstag, liksom flera andra beror derpå, att Correspondenter ej så noga vet hvad som passerat. Vidare: aLandet ville en förruftig Tepresentationsförändring.n Riksdagsoppositionen gaf oss ett förslag; men läs Prosten Ödmans reservation, och vi fråga dig, om det är förnuftigt? Majoriteten inom Stånden var äfven emot det. Hela landet antar, att det skall för kastas vid nästa Riksdag, men hvad betyder att detta emot partiet? Man motionerade att en Kommitte skulle tillsättas, för att till nästa Riksdag utarbeta ett nytt förslag — oppositionen opponerade sig deremot. Den erkänner cj annan vishet, än sin egen. Förmodligen känner korrespondenten KonstitutionsUtskottets sednaste förslag blott af den nyssnämnde reservationen; denna säger dock icke att förslaget var oförnuftigt, um ej i det hänseendet, att det icke skulle kunna blifva antaget. Detta har dock redan en gång skett, och är väl icke omöjligt den andra. , Här i hufvudstaden, och på de flesta ställen i landsorten, endast icke i Östgötha korresp. byrå, känner man äfven, att hvilket representationsförslag som helst, hade blifvit förkastadt af ståndens majoriteter vid innevarande riksdag, så vida det ej blifvit så inrättadt, att det gifvit en ny näring och ytterligare stadfästelse åt ståndsskillnaden, i hvilket fall det likväl lika säkert blifvit förkastadt af Bondeståndet, som icke ville låta påpudra sig en försämring. De tre ståndens beslut, att utan återremiss förkasta förslaget, bevisar nog hur uppriktigt åtminstone majoriteterne i två bland dem mente med representationsförändringen. Visserligen vore det obeskedligt, om oppositionen ej böjde sig för Hr Rydins vishet, synnerligast, som han lärer vara mycket vis i Östgötha Correspondentens ögon; men utom det att rådslående församlingar ej komma långt med sitt arbete om de tillåta hvarje individu att upprifva ett redan fattadt beslut, så inser ock hvar och en här i hufvudstaden, att ändamålet med Hr Rydins vishet är att äfven vid en kommande riksdag hindra en representationsreform, hvilket väl tilläfventyrs kunde lyckas, om den nya oppositionen) intill nämnde tidpunkt blefve färdig. Vi hänvisa i denna fråga för öfrigt till en serskild artikel om dettajämne. Landet, säger åter Correspondenten, pville förnufti,.a förbättringar i näringsfriheten. Något annat, än det som var fulikomligt splitter nytt och ruinerande för vårt fabriksväsende, var dock i riksdagsoppositionens tro ej förnuftigt: således, bort med allt prohibitivsystem, bort med alla tullar; isanning man trodde sig förmärka anstymmelse af Engelske sjukan ? Majoritetens förnuft besegrade dock här riksdags-oppositionens; och, hvad visst är, denna fråga måste alltid betrzktas till hälften relativt till Eng