Aftonbladet – 8 juni 1841, sida 3

hur många såtar hö det blifvit, hur kreaturen befunno sig o. m. d. Ungdomen begaf sig imedlertid ut på ängen, för att ställa sig till efterrättelse prostens föreskrift, att deltaga i arbetet med inbergandet af höet. Det blef väl just icke så mycket allvar med arbetet, och mången störde detsamma snarare genom att hoppa i hösåtorna och, medelst tusende upptåg, draga de mera allvarsammas uppmärksamhet från arbetet, men några gjorde dock rätt godt skäl för sig, och då prosten omsider sjelf kom ned på ängen, för att se efter, alt allt tillgick ordentligt, så måste äfven de yraste beqväma sig att göra nytta. Den ene hövagnen efter den andre for af till ladan med sin höga packning, och återvände i muntert traf, för att intaga ny last. Ändtligen var den sista såten pålassad, och ett högljudt hurrahlv åtföljde den vagn, hvarpå den fördes, och som nu knappast var mer än half. Under tiden hade fruarna hemma i stugan låtit koka kaffe åt sig, och utbredde sig i loford, ej mindre öfver den sköna oblandade drycken, än de hvita, färska hvetebullarne. Mor, fick äfven sin andel af kaffepannans innehåll, och gjorde ingen hemlighet utaf, att hon hellre drack på bit, än med sockret ilagdt — en smak, som åtskilliga af fruarna delade, fastän de ej rätt ville ut dermed. Likväl, efter något krus, beslöt man all äfven göra ett försök med denna method, och då det nu var tredje koppen, som gick, var det ej utan ett visst litet bekymmer, om det skulle räcka till, som prostinnan aflyf-! tade locket på kopparpannan, för att sondera om det fans nog tillgång, och kunna bedöma, hur pass hon kunde skänka i åt hvar och en, så att ingen blef lidande, i (Slutet följer.) I RR