Aftonbladet – 8 juni 1841, sida 3

frihet Fransmän så ofta der åtnjutit. Ludvi Philip vistades såsom bekant är, under sin land: flygt, någon tid i demna del af Norge. REVY AF TIDNINGARNE. Vi vidrörde i gårdagsbladet i korthet, huru som ÖOstgötha Correspondenten, som nästan ute slutande entreprenerat arbetet på emancipatio nen och fullbordandet af den verkligt fri pressenx, har dertill helt nyligen företagit sig at sätta upp en ny oppositions. Om denna blif ver en hufvudbyggnad eller blott en flygel til den fria pressen, kan ännu icke urskiljas; me: att den blir mycket fri, ja kanske lika fri son den fria pressen sjelf, är tydligt deraf, att Cor respondenten redan för utkastet dertill mottagi ett betydligt förskott af tacksägelser och kom plimenter både af Svenska Biet och Svenska Mi nerva; han har ock för båda delarne tacksam meligen krediterat bemälde de verkligt frias höga mecenater i hufvudstaden. Allmänheten måste väl ursäkta att den värd kollegan, inbegripen i sådane, vidt utseende bygg nadsföretag, bar mycket stökigt hos sig. De kan ju ej annat vara, synnerligast, som den verk ligt frie arkitekten följer den methoden, att icke börja med teckningen till de stora slotten, mec platsens planerande, o. s. v., utan blott lik my: ran, under den tjenliga årstiden, släpar ihoj materialer, hvilka icke alltid kunna vara af god: känd beskaffenhet, och dessutom under brådskar måste vräkas huller om buller. Tre dryga dags. verken äro redan, den 26 och 29 Maj samt d 2 Juni, använde på detta sammansläpande och hopvräkande, hvartill Correspondenten begagna den nya motor, som för något mer än ett år sedan hämtades från Norrtelge. Dessa dagsverker kallas af Correspondenten helt simpelt Betraktelser,, hvaraf läsaren täcktes inhemta, att har deri icke har att söka några bestämda föremål eller bestämda synpunkter, utan att allt kommer, som — det faller sige. Här hittar man ett kapitäl af jonisk ordning, der ett pelarskaft af göthisk struktur; här en stor demokratisk gråsten af den jordfasta sorten, der en kärra torrt fyllningsgrus,, konserveradt från aristokratiens ramlande citadell; här en frihetsmössa, der en kongl. löparemössa med blå och gul kokard; här : . men det låter sig icke beskrifvas, det är ett kaos af tankar cch icke tankar, förnuft och oförnuft, hopfogade med precist samma cement, som salig Sancho Pansas oration af bara ordsprå. Vi skulle visst icke vilja oroa den värde korrespondenten med vårt besök, under det hans atelier är så belamrad, att mannen verkligen kan betraktas i den ställning, som lagen så uttrycksfullt beskrifver med orden: den som i sådant tillstånd och ärende stadd är, att han sig ej värja kan,; men med den uppriktigaste föresats att icke rubba hans cirklar,, utan lemna hans räsonnemanger all verklig frihet, nödgas vi dock i förbigående påpeka ett och annat af de till den nya oppositionens uppresande hopsläpade materialier, endast för att upplysa den, som tilläfventyrs derom är okunnig, att dessa materialier icke ursprungligen ägt den form, hvari de framställas af Korrespondenten. För att visa detta, nödgas vi besvära läsaren med några bitar af sjelfva originalet, d. v. s: Östgötha Correspondentens omförmälda betraktelser. Han talar deri om hvad närvarande riksdag gjort, men efter hans förmenande icke bordt göra. Landet, säger han, ville sträng hushå lning md landets m:del — men ej något intrång i egande rätten, ej att individen skulle bestjäles af det allmänna, ej att embetsmännens löneanslag skulle inkastas i ett olösligt virrvarr, och dock — hvem erinrar sig ej ännu Frih. af Nordins motion om hemmantalsräntans upphörande. Denna motion grep djupt in i hela vårt ekonomiska samfundslif. Hvarje rad var en liten revolution.s Härvid bör anmärkas, att icke Fr:h. af Nordins motion åsyftade att bestjäla individen eller pinkasta embetsmännernas löneanslag i ett olösligt virrvarr,, utan att allt det der står blott i Ostg. Corresp. ty sjelfva Frih. Nordins motion åsyftade egentligen blott en undersökning. Grefve Anckarsvärds gick något längre. — Vidare: Landet villep, fortfar Correspondenten, ingen opposition mot Korungen ; men befria hor om och laxdet från alla mellanlänkar emellan Konung och folk. Men hvem erinrar sig ej Grefve Anckarsvärds förslag till ny statsreglering? Vi vilja ej tala om de 400,000 Rdr förkortning på anslaget till Konungen, ehuru äfven det ej var väl beräknadt; fästom oss blott vid 3:e 4:e och 3 e motionerna i detta statsreglerings-förslag, tillkomne i anledning af 4:a och 2:a motionerna, rörande hemmantals räntans upphäfvande och allmänna bevillningens nedsättande till hälften, — — s os — ss — —nn 3:0 att derest, genom Konungens vägran, hemmantalsräntans uppbäfvande icke af vederbörande — sr snmsemmnnssmm———uu—IEöNNeESuEE——EEG — ÖT