Aftonbladet – 4 juni 1841, sida 3

Andningen var störd, hastig, kort, afbruten, hö bart pipande, i bröstets venstra sida häftigt hål som vid ringaste rörelse eller djupare andning ökad sig och retade till hosta. En tryckning under mjuk Irefbenen var högst smärtsam, ökade hostan, bekläm ningen och ångesten derunder afvexlade rodnad oc! I blekhet i ansigtet, huden var het och torr, och pul Isen ganska freqvent. Den straxt företagna våta inlindningen och dei ömnigare drickningen af ett icke alldeles kallt vat ten lugnade patienten mer än tvenne timmar; der efter förökades åter alla ofvannämnde symptomer De härvarande Doktorerne Grabefit och Lasur vill samma morgon tillsammans med mig göra besök hos flera sjuka; de inträdde I rummet det ögonblick då jag befallde att förnya inlindningen. Detta fall var för dem ganska önskvärdt, men de försäkrade, att utan blodtömning vid denna starka och fuliblediga person endast den olyckligaste ut: sång vore att prognosticera. Ivlindningen blef utar dröjsmål förnyad och den ökade törsten stillad me vatten; denna gången följde icke. som efter förste omslaget, ro, utan hettan ökade sig och den sjukt började i sin stora oro fantisera och ville beständig: ur bädden. Under dessa omständigheter erinrade Hrr Doktorer ideligen : om nödvändigheten af blod tömning det torde annars snart vara för sent. En half timme hade förflutit under stigande oro, och den våta linneduken hade redan blifvit torr på kroppen ); den blef genast ånyo blött och åter omlindad. Detta förnyade omslag och ännu tvenne derpå följande hade ingen bättre följd än de föregående, endast med den skilnad, att ganska ymnig urintömning följde. Änduigen efter femte omslaget förminskades törsten, lugn och måttlig svett inträdde, som om tvenne timmar förökade sig i mängd, och hade den sju ka numera på kort stund somnat. Ehuru nu lörsten var mycket måttligare, så blef hon dock ännu håller till ymnig vattendrickning, som icke allenast underhöll, utan förökade svellningen. Transpirationen fortfor utan tvång 22 timmar cafbrutet, hvarefter den ändtligen gaf efter, hvarpå patienten genast i ett halftad med måttligt kallt vatten blef aftvättad och öfvergjuten. Redan medan denna rikliga svettning varade, men än mer efter aftvåttningen och öfvergjutningen hade hennes hufvud och andedrägt blifvit friare, den torra hettan i huden försvunnit, och vid ringa påböljning inträdde åter utdunstning. Härefter blefvo de våla inlindningarne och halfbaden förnyade två gånger om dagen och serskildt omslag lagdt på bröstet. På tredje dagen hade väl hetta och något fantiserande för kort stund åter ägt rum, men sedan icke mer; efter fem dagar hade jag den fägnaden, att kunna för de nämnde Herrarne föreställa den sjuka, visserligen ännu något matt, men fri från alla plågor, hvilket högeligen gladde dem och satte dem i förundran. Måtte de nu rätt snart hålla sina löften, och med kallt vatten göra rätt många dylika kurer och offentligen meddela desamma åt publicum. Ännu ojemförligt större företräde har kurmethoden med vatten vid samtlige acuta, betsiga utslagssjukdomar, såsom Frisel, Messling, Skarlakansfeber, och dylikt. Dessa kunna väl genom intet annat snarare och säkrare blifva ledda åt huden, der qvarhållva, och eftersjukdomar förekomna, än genom rikligt vattendrickande, öfvergjutningar med kallt vatten eller genom våta omslag o. d. Detsamma gäller om alla chroniska hud-utslag reformar, skabb c.; desse blifva vid vattenkur icke så, som vid andra methoder, genom skarpa, sam mandragande eller etsande medel mer drifna in i kroppen, hvarigenom ofta de förskräc.ligaste lidanden af alla slag alstras, utan genom ymnig vattendrickning, svettning, badning och douchning blifra sådana utslag fastmer framlockade, intill dess att alla förderfvade vätskor äro afsöndrade ur kroppen. hvarefter hvarje utslag läkes utan något annat medel. Genom hvad medel eller metbod äro väl alla seoch exkretionssjukdomar lättare, säkrare och på oskadligare sätt att reglera eller att bota, än genom vattenkur? Sjuklig svettning biir genom ymnig kall vattendrickning och islindning i våta linnedukar icke allenast öfvervunnen, utan hud organet biir tillika stärkt. Detsamma gäller om sockersjukan. När. utom ofvannämnde användning af vattnet, dessutom sitt bad och omslag komma i bruk, så blifva inom kort tid seoch exkretions-kärlen äggade till bättre verksarehet och den felaktiga urinafsöndringen af hjelpt. Alla onaturliga blodafsöndringar låta allde les säkert stanna sig genom ändamålsenligt bruk af kallt vatten. Likaså de elikartade slemflödena, leusorrh, gonorrhe, o. 8. V. Vidare har det hittills ej för någon method lyccats att med bestånd bortskaffa stockade vätskor och andra sjukdomar af instängda ämnen, men hvilcet går för sig genom olika användning af vattnet, vär det allt efter sina egenskaper, än som upplösanle, svettdrifvande, än som stärkande medel i rätter id finner sin användning. Se vi icke här tid efter innan de herrligaste resultater på giktsjuka med tyfva leder och alla slags kontrakturer, som hårdrackadt motstodo hvarje annan medicinsk behand ing? Detsamma se vi vid saknad menstruation, julsot o. d., hvilka tillstånd ofta länge gäckade varje medicinskt försök. Ett föremål, lika mycket färdt uppmärksamhet, är trög stolgång, som genom rattenkuren, innerligen långsamt, men säkert och faraktigt regleras. Vid vätskornas sjukdomar visar sig det kalla vatttet som ett oöfverträffligt medel, för att rena och