Aftonbladet – 4 juni 1841, sida 3

tyr skulle kunna gifva fyllnad åt hela böcker; man vill också för ingen del här gifva hans utförliga lefvernesbeskrifning, utan endast uppdraga några skiljda drag, som kunna karakterisera hans ställning till borgerliga samhället. Poulailler hade lagt sig i bakhåll på spetsen af en höjd, hvarifrån man kunde öfverskåda en betydlig landsträcka. När man betraktade hans eleganta kläder, hans skicklighet i sina åtbörder, hans vapens prakt, så kunde man omöjligt taga honom för hvad han verkligen var. Ännu var han qvar på denna kulle, då två unga flickor kommo till honom. De voro de aldrasötaste, och han inlät sig med dem i samtal. Det tillhör ungdomen att vara öppen. Poulailler framställde några frågor till de båda flickorna, och dessa sade honom, att de, ledsna vid att åka, en stund företagit sig att spatsera, och att deras vagn följde efter. De båda flickorna voro så vackra, att Poulailler, som erbjöd sig att beledsaga dem, blef alldeles pinkär uti dem. Omständigheterna voro dock i denna belägenhet kritiska. På kullens motsatta sluttning stodo hans kamrater, fårdiga att kasta sig öfver de resande. Den unge anföraren var dock för mycket eldig, för att kunna tillåta sitt manskap frånröfva flickorna deras medförda tillhörigheter. Han lemnade dem derföre, innan de åter satt sig i vagnen, och. skyndade på en gångstig tillbaka till sitt band. Han bad sina anhängare, att de ej skulle öfverfalla de resande, som snart för dem skulle blifva synliga, köpte af dem, då han såg dem färdiga att vägra hans begäran, för en rund summa, som han af sina egna medel utbetalade, deras andel i det byte de möjligen kunde göra, och flickorna, som voro döttrar till en i grannskapet boende baron Kirchberg, aflägsnade sig från det farliga stället, utan att ana den fara, hvari de sväfvat. i ro. Ännu samma afton uppdrog Poulailler åt sin löjt. nant att tills vidare anföra hans band, steg derpå till häst, följde efter de unga flickorna och inlogerade sig helt djerft i deras faders slott, der han utgaf sig för en Markis Petrucci, hvilken han hel nyligen utplundrat, och hvars papper han bemäktiigat sig. Hens falska namn förskaffade honom et! vänligt emottagande, han visade sig så älskvärd som