Aftonbladet – 24 maj 1841, sida 2

STOCKHOLM den 24 Maj. Både i går med ångfartyg och i dag med orinarie poster erhöllo vi utländska tidningar. Inderrättelserne i dem gå från Paris till den 4, från London till d. 43, samt från Hamurg till d. 48 dennes. FRANKRIKE. Deputeradekammaren fortsätter diskussionen m budgeten och hade vid postens afgång börat finansministerns, som är den sista. Krigs-, udgeien föranledde väl åtskilliga interpellatio-l, er t. ex. rörande de nya regementernas bil-; 1 i -— th Am lande, Algiers ockupation o. s. v., men hvilka la voro utan något serdeles intresse, ehuru narskalk Soult flera gånger måste uppträda i ribunen, för att svara derpi. Darmes har till sine försvarare valt Hrr Milj hel (från Bourges), Jules Favre och Pinede; aflj ans medskyldige har Considere, 33 år gammal, li nställd vid Lafides et C:s kontor, valt Hr Du-l sont, och Duclos, 44 år gammal, kabriolettkusk,! var icke gjort något val, hvarföre kanslern, å smbetets vägnar, för honom utsett Hr Lavaux. Drottning Maria Christina anlände d. 44 till Palais Royal, der kungliga familjen genast besökte henne. — Storhertiginnan al Mecklenburg har lemnat Paris. En historia, som för närvarande ut!gör ailmänna samtalsämnet i Paris och i Brässel, är ett litet roman-äfventyr, som inträffat med Infanten Fransisco de Paulas äldsta dotter, prinsessan Isabella Ferdinandina. Hon är född d. 18 Maj 1894 och lär alldeles icke vara vacker, men hvilken omständighet ej hindrar henne från att hafva ett ganska lättrördt bjerta. Hon hade i ridbanan sett en Polsk grefve, vid namn Gurowski, som väl är 350 år gammal, men likväl fö; modligen älskvärd och förförisk. Grefven hade förut friat till mamseil Rachel, men hvilken ej fann hans anbud lockande och således afslog det. Hos prinsessan lyckades han deremot bättre. Hennes höga föräldrar, som märkte detta, satte henne nu i Augustiner-systrarnes kloster i Paris, der hon ansågs vara i säkerhet. Att hon iikväl icke var det, visade sig snart, ty hon flydde derifrån, hvarvid en repstege begagnades för klättrandet öfver muren. De båda älskande ställde kosan till Belgien, men olyckligtvis gick deras vagn sönder under vägen, hvaraf de uppehöllos i 24 timmar. Telegrafnotiserne om deras flykt hunno således före dem. Aunlända till Namur, anvisade man dem tvänne tllsammans liggande rum, men de läto gifva sig två serskilda, ehuru de förklarade, att de blifvit sammanvigda af en prest före afresan från Paris. Tillfrågad om sitt pass, förevisade grefven ett sådant med ett falskt namn, hvilket han icke en gång sjelf kunde skrifva. De förklarades för fångar, och autoriteterna i Namur inberättade saken till regeringen i Biissel, som genast befallde alt prinsessan skulle föras tillbaka ull Paris. Grelfven lärer troligen komma att ställas inför Fransk domstol såsom passförfalskare. SPANIEN. Ingenting nytt härifrån mer än den förmodan, att, i anseende till den ytterst svaga majoritet, hvarmed Cortess beslut om en endi persons regentskap fattades, torde Deputeradekammaren innan kort komma att upplösas, emedan det är henne man hufvudsakligen tillskrifver obenägenheten derför. STORBRITANNIEN. Ännu den 43 var ej debatten slut i Underhuset, rörande nedsättningen af tullen å främmande socker. Nästan alla affärer, som hade lafseende på denna produkt, spanmål och trädvaror, stodo stilla, emedan ingen vågade spekulera deri, förr än resultaterne visat sig af de förslag, ministrarne framställt. En motion i Underhuset, att hos drottningen anhålla om undersökning, rörande grefve Cardigans förhållande i tjensten, blef afslagen med 4535 röster emot 58, men hade dock det gods med sig, att denne öfversittares beteende blifvi vederbörligen belyst inför allmänheten. ORIENTEN. Den direkta posten från Konstantinopal af d 28 April hade icke ankommit till Wien, mer Ideremot hade man bref från Belgrad af den 4 Idennes med ytterligare detaljer om händelsern 1i Bulgarien. Flere tusen flyktingar hade efte; Iden träffning, insurgenterne förlorade emot Tur karne, ankommit till Serviska gränsen. Bre från Sofia, Filippopol, Seres, Salonich, Bitoglia Janina, Avlona o. s. v. instämde alla deruti, at Istor jäsning och missnöje rådde i alla dessa stä lder. En ny tulltariff hade blifvit införd, hvar ligenom utförseitullen på varor bestämdes till 4 procent. Detta hade stegrat missnöjet till hög sta grad, och petitioner deremot uppsattes fö alt afgå till Konstantinopel, men pascharne til