Aftonbladet – 15 maj 1841, sida 3

,våra öfriga grannar, skulle hafva till påföljd en tryg -)het i det yttersta möjliga om neutralitet och fred f 1)Sverge. och ett ytterligare insegel på en sådan nä il mare förening och vänskap måltle vara numera gi vet, sedan vårt nuvarande regenthus är så nära b slägtadt med den östra grannens regenthus. Fri denna omständighet bör man väl då kunna dra den slitsats, att från den sidan något stort äfve tyr ej kan uppstå, antingen den ifrågavarande kan len påbörjas 4 år förr eller sednare. Om det nu tillåtes mig att ekartera den politist synpunkten, som icke ligger inom beräkningens on råde, utan helt och hållet inom det individuella ty kets, cch som således, om den skall tagas till grun måste bestämma frågans utgång efter helt andra I: gar än de vanliga; så får jag fråga: skulle icke mö ligen samma händelser, kuzna inträffa med Sve Ikanal, som de hvilka inträffat med Götha kana Ineml. på ena sidan, såsom några talare redan ar märkt, att kostnadsförslaget, ehuru uppgjordt af e fIhögst aktningsvärd och kunnig man, likväl kund Ifela i några omständigheter, och således staten fin ge göra vida större uppoffringar än den nu beräk Inade, om den genast skulle ingå på företaget, oc på andra sidan att, äfven om man ville fästa si vid den vackra idten af materielt mouvement, son ligger häruti, denna idte kunde vinnas vida verk sammare och mera fruktbärande under de ifråga ställda 44 åren, på andra vägar och med mindr uppoffring. Jag tager mig friheten hemställa til Ridd. och Adeln, om Ständerna utan att skänk: bort kapitalet, ville använda endast räntan af dess: 4 millioner efter 5 procent, d. v. s. 200,060 Rdi Bko om året under 44 år t. ex. till anslag för in rättande af teckniska realskolor i landet af samm: art som Tecknologiska Institutet, till landtbruksin. stituter, till andra praktiska undervisningsanstalter för folknäringarne i landsorterne, till understöd fö sådana machineriers införande, som möjligen kun. de användas i de orter, der man ser att eljest hus filten måste småningom undanträngas i följd afma chineriernes naturnödvändighet, om jag så får säga till utomlands redan utbildade nya industrigrenar: koloniserande här i landet genom uppmuntring til inflyttningar m. m. Om man sökte att på detta sät! följa med menniskosnillets, vetenskapens, arbetsfår. digheternas, med ett ord, tidens oupphörliga gång framåt, till utvekling af de obestridliga anlag som dei Svenska folket ej mindre än andra äger att kunna utvecklas i denna riktning; om man för sådana ändamål ej försummade något som med desse 200,000 Rdr om året kunde uträttas; — jag vågar, säger jag, fråga en hvar af eder, mine Herrar, om J icke tron, att eter 14 år, afkastningen af det intellektuella mouvement, som härigenom skulle åstadkom mas, skulle blifva vida större än den afkastning, som en blifvande generation kunde hemta af Svea kanal. Pet är visserligen sannt, att genom Götha kanal har för 2ne provinser, och i synnerhet för en provins en högst betydlig förkofran uppkommit. Sådant kan af ingen bestridas; men det är lika sannt och ostridigt, att många finnas, som anse att den ena linien af denna kanal, eiler Östgötha linien aldrig hade blifvit af, om Ständerne då kunnat förutse, hvad som då troddes omöjligt, men nu förespeglas såsom en ganska lätt sak, neml. öppnandet af en annan kommunikation emellan hufrudstaden och de vestra orterne. Man har här talat om, att en efterverid ej skall kunna annat än med medömkan se på de personer, som nu våga göra några anmärkningar emot Svea kanal. Mina Herrar! vi befinna oss redan i det fallet i en tidpunkt, då vi kunna anse oss såsom en efterverld i fråga om Götha kanal. Vi hafva här ibland oss en ledamot, som ofta bestämmer besluten och har ett stort inflytande hos Ridd. och Adeln, neml. Hr von Hartmansdorff. Jag påminner mig en tid, då denne ledamot med mycken ifver bestridde ytterligare anslag till Götha kanal, men jag har likväl icke förmärkt, att Hr von Hartmansdorff inom Ridd. och Adeln betraktas med medömkan för denna orsak skull, och jag ser då icke mera anledning hvarföre de som nu göra anmärkningar emot beviljande af anslag till Svea kanal. skulle af en efterverld betraktas med medömkan. Det är möjligt att denna kanal kan blifva af stor nytta, men derföre behöfrer de icke erhålla medömkan för det de söka utverka den största möjliga grundlighet i undersökningen och pröfning af förekommande förhållanden. Jag har ännu en enda omständighet att vidare i detta fall, såsom skäl emot det ifrågavarande förslaget att genast börja med arbetet. Ridd. och Adeln har redan i dag och de andra Stånden hafva under flera dagar beviljat anslag till åtskilliga kanalkommunikationer inom fäderneslandet. Dessa bifallna kanalkommunikationer äro redan af en så vidsträckt omfattning, att det måste vara aldeles obestridligt, att de skola under 5 följande år gifva en fullkomlig sysselsättning åt alla de ingeniörer, som vi haiva här i landet, neml. de, som äro fullkomligt skickliga att kunna åtaga sig utförandet af ett sådant värl. En af dessa ingeniörer Hr Major Eriksson är redan sysselsatt med Trollhätte kanal, och kommer jemväl otvifvelaktigt att dermed blifva upptagen så länge, att han under nästföljande 5 år ej kan taga någon befattning med Svea kanal. Dessutom har Ridd. och Adeln samt Presteståndet beslutat ett stort anslag till Strömsholms kanal, och kommer nu detta enslag att äfven beviljas inom ett 3:dje Stånd, så att det blifver Rikets Ständers beslut, så kommer en annan af våra 3 eller 4 utmärkt skicklige ingeniörer att fästas der. Vidare har anslag blifvit gjordt för Grådö kanal och ännu kom ——LLL ———— rr — — -—rsmmn SEN ee