Aftonbladet – 11 maj 1841, sida 2

sion inom Borgareståndet, hvaraf åtskilligt förtjenar att omnämnas. Hr Petre ansåg att den nu inträffade krisen kunde med allt fog hänföras till det i 69 R. F. afsedda fall, då StatsUtskottet bör ibland sig utnämna deputerade, för att i vederbörande RiksStånd uppträda med remonstrationer. Hr Petrå yrkade följaktligen återremiss, med anmodan till StatsUtskottet att förordna en deputation, som äger att hos Ridd. och Adeln samt PresteStåndet företräda, för att, i följd af berörde lagrum, närmare upplysa dessa RiksStård och tillvägabringa nödig rättelse. — Hr falling, med hvilken Hrr Lagergren och Helsingius förenade sig, kunde deremot icke instämma i denna åsigt. — Hr Schartau, ledamot af Utskottet, sade sig deremot icke hafva något emot den önskade återremissen och förklarade, det Utskottet förbisett sin rätt och befogenhet att utnämna den ifvågasatta deputationen. — Hr Kjellberg förenade sig med Hr Petre. — Hr Wern uppläste ett skriftligt anförande, dertill han, utgående från samma synpunkt som Hr Petre, jemväl hemställde om icke StatsUtskottet borde hänskjuta frågan till KonstitutionsUtskottets bedömande. — Hr De Marå talade äfven för återremiss och tillämpning af 69 R. F., i hvad den rörer deputerades förordnande. Sedan några andra Talare yttrat sig häremot och bestridt Hr Werns förslag, i afseende på KonstitutionsUtskottets hörande, återtog Hr Petre, att grundlagen vore i denna del klar och tydlig. Vid förra Riksmötet hade Tal. i en annan fråga gjort enahanda yrkande, hvilket då, hos BorgareStåndet, med acklamation antogs. Han påminde huru förut under denna Riksdag propositioner blifvit grundlagsvidrigt vägrade, i frågor om räntepersedlarnes förvandling m. m. och erinrade om vådan för konstitutionens bestånd, ifall öfverträdelser af denna eftertänkliga art vidare få ohejdade fortfara. Den omstörtning, som sålunda bearbetas, borde i möjligaste måtto förhindras. Sättet att i sådana omständigheter tillvägagå har Regerings-formen tydligen anvisat, och det återstod att omfatta denna utväg. Talaren förnyade alltså sin begäran, hvilket äfven af Ståndet beslutades utan votering. Detta förhållande, om det vinner StatsUtskottets bifall, kommer att ställa i verket en af grundlagen förutsedd och föreskrifven, men hittills icke utöfvad, method, som genare än det blott skriftliga meddelandet bör kunna leda till meningarnes sammanjemkande. Vid föredragningen af StatsUtskottets memorial, rörande BondeStåndets vägran att votera i Förstärkt Utskott öfver åtskilliga punkter i extra Statsregleringen, begärde Hr Halling ordet och föreslog, att på det den strid, som sålunda uppkommit, skulle kunna biläggas, BorgareStåndet måtte besluta en inbjudning till Adeln och PresteStåndet, att förena sig I BorgareStåndets beslut i de ifrågavarande punkerna, hvarigenom en votering skulle kunna undvikas. Detta förslag blef äfven af Ståndet antaget. Deremot tappade vid votering med 2 röster StatsUtskottets förslag, att indela det mindre kreditivet i vå hälfter, den ena för oförutsedda militärbehof, och den andra för andra angelägna ändamål.