Aftonbladet – 3 maj 1841, sida 2

Sydow 5; P. Westerstrand 5; P. Staaff 5; Gustaf Ridderstolpe 20; Carl ÅA. Scharp 20; Joh. St. Tawast 20; R. St. Weylandt 45; Joh. Schön 8; J. Schön jr ö; David Carnegie komp. genom Reinh. von Sydow 5; Bibau 5; Israel Tauwon 410; St. Munthe 5; L: W. Prytz genom. Reinb. von Sydow 30; P.O. Winqvist 5; med flere. Kunde nu, fortfor Gr. Frölich, kontraktet ieke förnekas, så var det uppenbart, att den association, som satt sig i besittning af älla privilegiets fördelar, företagit sig att göra nya Bolagsreglor till eluderande af dem, hvilka bordt efterlefvas, och detta allt innefattade full laglig anledning, att depossiderå assotiatiohen. Det vore likväl icke den plumpa vinst, som Bolaget gjort på det allmänna ), hvilken. föranledde Tal. att anse en sådan åtgärd behörig, utan hans öfvertygelse, att de höga kanalafgifterne, som nu betydligen tryckte all trafik på kanalen och hvilka det-icke mer berodde på Kongl: Maj:t att nedsätta, skulle i evärdeliga tiderförhindra en lifligare rörelse. Erligt det gåmla sluss-bolagets privilegium, var det Kongl, Maj:t förbehållet att sänka afgifterne, men den nyx associationen ha de vetat förskaffa sig ett veto derför. För vestra delen af riket var detta en välfärdssak, och hela samhället borde med afseende på förbindelsen med Götha kanal anse: den såsom sin. Följ aktligen ålåg det Rikets St. å statens vägnar ati deråt lemna behörig uppmärksamhet och genom en und. skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att i laglig. ordning. måtte yrkas privilegiets förverkande, naturligtvis under full ersättning till Bolaget för alla dess å kanalarbetet eller eljest hafde kostnader. Men detta Bolags tillvaro vore äfven i annat bänseende högst skadligt för det allmänna, då det icke allenast i anseende tilb det förhållande, hvari det lyekats komma, såsonk kontrahent med kronan och icke såsom undersåte; var en slags samhällsvidrig status in stafu, endast med rättigheter, men utan andra skyldigheter, än att i sitt eget intresse bygga kanalen färdig, utan ock uppstått såsom en typ på en utifrån importerad högst omoralisk tillställning att åtkomma det allmännas medel milliontals, desto mera farlig, som den i förbindelse med Regeringen, såsom dess gynnare, inlockade högt ansedde personer i företaget, hvilka, i okunnighet om det omoraliska deri, utan under sökning; om . annat än det. vinstgifvande, ingått med sina .namn, och personer, förtjente af all aktning, gåfvo åt det hela en sanktion, som betydligt. motade all rättelse. Detta hade händt åtskillige, som troligen icke förmått bedöma det juridiska... En utmärktperson deremot bland de främste på listan, hvars namn blifvit tecknadt af en annan, säges dock, just på grund -af sådan förmåga och sin rättskansla, hafva utträdt ur. associationen, då Han fick reda på sammanhanget. ). -Detta anförande uppkallade i början Frih, Sprengtporten och Grefve: Horn, hvaraf den förre förmodade Riksens Ständer icke vara behöriga, att inlåta sig :i en rättsfrågå :emotoenskilde män och som Grefve Frölich icke, efter Frih:s tanka, visat, det bolaget brustit i sina förbindelser, vore dertill destomindre anledning, hvadan han yrkade memorialets läggande till handlingarna. Grefve Horn instämde häri, med tillägg, att han allt ifrån början ansett anmärkningarne mot bolaget obefogade, och derföre afbållit sig från all handläggning af ärendet, hvilket vore produkt af en votering. i Grefve Frölich erinrade Friherre Sprengtporten att han icke yrkat, det Rikets Ständer skulle afdöma rättsfrågan; utan; blott anmäla den på dei hans tanka ganska giltiga grunder han utvecklat och hvilka icke blifvit motsagde. Yttrade sig derefter ganska skärpt mot Grefve Horn, för det han såsom ordförande, i StatsUtk. och å den afdelning hvartill ärendet hört, underlåtit en sådan handläggning, som varit bans skyldighet, då han icke afsagt sig det förI troende, Ståndets elektorer åt honom uppdragit. Härefter började Hr Rosenblad i sitt vanliga maner, att vidt och bredt berömma det förträffligt nyttiga företaget, den skyndsamhet och pålitlighet, hvarmed det utfördes, och på desse m. fl. skäl, hemtade från den aktningsvärda personal, hvaraf bolaget bestod, förklarade Grefve Frölich hafva försökt koka soppa på en spik. — Häremot repliquerades af Hr Munck af Rosensköld, hvilken slutligen, och sedan H. Ex. Grefve Gustaf Löwenhjelm ganska omständligt sökt bevisa, att bolaget icke kunde vara samhällsvidrigt, när kanalarbetet var så högst nyttigt och fördelaktigt — hvilket af ingen motsades — instämde med Grefve Frölich om återremiss; och då proposition. på läggande till hamdlingarne besvarades med Ja, begärde, votering, som dock stannade för nyssnämnde mening. y Enligt StatsUtskottets mem. syntes af en uträkning, att Bolaget, under kortare tid än 93 år, skulle återfå alla utlagde pengar, jemte ett öfverskott, och derefter i evärdeliga tider njuta en inkomst af minst 100,000 Rdr Banko. ) Denna: person lärer vara Hr Friherre Nordenfalk. Red:s anm.